Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Våra huvudforskningsområden

Forskningen på BioEnv spänner över terrestra, limniska och marina miljöer, och projekten omfattar många olika organismer från både växt- och djurriket. Inom respektive huvudforskningsområde fokuserar vi på olika övergripande frågeställningar, även om områdena i många avseende delvis överlappar varandra.

Evolutionär ekologi & naturvårdsbiologi


Forskningen inom detta område omfattar dels frågor kring selektion och evolution, dels mer tillämpade frågeställningar inom naturvårds- och bevarandebiologi. De evolutionära aspekterna omfattar bland annat studier av beteende, livshistorier, personlighet och färgkommunikation.

Inom naturvårdsbiologin studeras hotade och sårbara populationer av främst fiskar, ödlor, fåglar, sälar, evertebrater samt olika kärlväxter. För att förstå hur små populationer fungerar och utsätts för risker följs individer över tiden. Andra projekt fokuserar på hur olika arter och livsmiljöer svarar på skötselprogram. Vi studerar även de långsiktiga effekterna av klimatförändringar, mänskliga aktiviteter och resursutnyttjande på olika miljöer och arter. Ett genomgående tema är att vi samarbetar med förvaltare av arter och naturmiljöer, främst olika myndigheter, så att forskningen direkt kan utnyttjas där.

Fysiologi & cellbiologi

Forskningen inom detta område kan delas upp i två huvudområden. På växtsidan ligger mycket på cell- och molekynivå och behandlar grundläggande frågor inom tillväxt, stress respons och produktion av sekundära metaboliter. Fokusområden inkluderar rollen av chaperoner och proteaser hos växter och cyanobakterier, regleringsmekanismer i växtfotosyntetiska membraner, proteintransport och växternas svar på patogener.

På djursidan fokuserar vi på frågor inom områden som utveckling, tillväxt, ämnesomsättning, kardiovaskulär och gastrointestinal fysiologi, endokrinologi och akvatisk toxikologi. För att få en helhetsbild kombinerar vi studier på molekyl- och cellnivå med heldjursförsök - ofta med en ekofysiologisk aspekt där man tar hänsyn till förändringar i den yttre miljö, till exempel temperatur, pH, födotilltång eller miljögifter. Forskningen omfattar i framförallt fisk och marina evertebrater, både odlade och djur från vilda populationer. Många av frågorna vi jobbar med är ren grundforskning men en viktigt del omfattar även olika aspekter av akvakultur.

Systematik & biodiversitet

Biologisk systematik kan sammanfattas som studier av den biologiska mångfalden av organismer, både nu levande och fossil. Evolutionsteorin, som idag är grundläggande för alla delar inom biologin, grundlades genom systematiska studier. En viktig del av den biologiska systematiken analyserar och syntetiserar information från globala biodiversitetsstudier till en klassificering som reflekterar den evolutionära släktskapen.

Inom vår institution pågår systematiska studier av fåglar, clitellata maskar, basidsvampar, ormar, blomväxter, insekter och flera andra grupper. Frågeställningarna varierar från varför biodiversitetsmönstren skiljer sig mellan olika regioner och miljöer, till detaljerade släktskapsstudier mellan nära besläktade arter, till genfamiljfylogenier. Nya verktyg för metagenomik och fylogenetik utvecklas av gruppen som stöd för till exempel artavgränsning och identifiering, fylogenianalys och metagenomik.

Vi har god lokal infrastruktur för att generera DNA-sekvenser i genomisk skala, bioinformatisk analys, samt ett herbarium med miljontals specimens insamlade globalt.

Miljövetenskap

Inom miljövetenskapen möts många av forskningsområdena ovan. Fokus ligger på hur växter och djur interagerar med och påverkas av varandra och den omgivande miljön. Här ingår bland annat miljöövervakningsprojekt som spänner över flera decennier och projekt som undersöker de molekylära och fysiologiska effekterna av förändringar i miljön.

Ekotoxikologi utgör ett av de större forskningsområdena och spänner från metagenomik, toxikologi och fysiologi, till populationssammansättning och miljöövervakning. Fokus ligger på den akvatiska miljön och inbegriper fisk, alger och mikrorganismer. Ett annat stort forskningsområde handlar om effekter av ökade ozonhalter på växter, och utbytet av koldioxid mellan vegetation, mark och luft i den terrestra miljön.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2017-06-30
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?