Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Zoofysiologi

Zoofysiologi är den gren av biologin som syftar till att finna fysikaliska och kemiska förklaringar till djurens livsfunktioner, samt hur dessa funktioner regleras av exempelvis hormonella och neuronala signaler. Forskningen sker på heldjurs-, organ-, vävnads-, cell- och molekylnivå. Ofta studeras även fysiologiska  problemställningar med ett integrativt angreppssätt där interaktioner och kopplingar mellan flera olika organisationsnivåer undersöks.

En viktig gren inom zoofysiologin är ekofysiologin som främst belyser djurens fysiologiska anpassningar och svar på förändringar i miljön. I och med den pågående klimatförändringen med ökande temperaturer och surare hav är detta en forskningsgren som har vuxit i betydelse under senare år, både på institutionen så väl som internationellt.

Forskningen i Göteborg har traditionellt sett haft en stark inriktning mot fisk och detta gäller även i dag. Vår forskning är både grundläggande, men också ofta knuten till mer konkreta tillämpningar som fiskodling eller för att förstå effekterna av den globala klimatförändringen och miljöföroreningar. Vi täcker därmed in ett stort antal forskningsområden och frågeställningar – från grundläggande livsprocesser som gäller homeostasis, tillväxt och aptit, hjärt-kärlfysiologi, hormon-, nerv- och immunsystemet och magtarmfysiologi; till de fysiologiska mekanismer som djur använder för att hantera exempelvis temperatur- och pH-förändringar i miljön.

 

En EKG-elektrod fästs på en Antarktisk jättegråsugga för att mäta hjärtats värmetolerans. Forskningen utfördes av Michael Axelsson, Fredrik Jutfelt, Albin Gräns och Malin Rosengren på McMurdo forskningsstation på Ross Island, Antarktis. Foto: Fredrik Jutfelt

Exponerad spigg

Beteendet och fysiologin hos en hona av arten storspigg undersöks efter en längre exponering för förhöjd koldioxidhalt. Foto: Fredrik Jutfelt

Projekt SWEDEcroc

I SWEDEcroc-projektet instrumenterades nilkrokodiler med avancerad biotelemetriutrustning för att för första gången kunna samla in mätdata från frilevande krokodiler under en längre period. Djuren sövdes och biotelemetriutrustningen opererades in innan djuren släpptes ut, bilden är från en av operationerna som utfördes av professor Michael Axelsson, Göteborg universitet och professor Craig Franklin från University of Queensland, Australien.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2017-06-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?