Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




En mer normal sommar har gynnat småkrypen

Nyhet: 2019-09-04

AmiralfjärilFörra årets extremt varma sommar slog hårt mot många arter av småkryp och insekter. Men i år kan förhoppningsvis de flesta hämta sig, enligt Oskar Gran, doktorand i ekologisk zoologi.

− Det var säkerligen många arter som fick en rejäl törn förra året när deras värdväxter torkade ihjäl halvvägs genom sommaren eller de själva torkade ut, medan andra arter kan ha gynnats av värmen som lät dem vara mer aktiva. Överlag skulle jag gissa att förra året var mycket skadligt för mångfalden av småkryp. I år har det varit mer normalt i fråga om temperatur och nederbörd, vilket säkerligen varit bra för majoriteten av våra småkrypsarter.

Har det till och med varit fler småkryp än vanligt i år?
− Som alltid är det svårt att säga något generellt om insekter och andra småkryp, de är för många och har för varierade levnadssätt. Om folk till exempel tycker att det är mycket fjärilar så betyder det inte att det är ett bra år för fjärilar generellt. Det kan lika gärna vara några få arter som haft ett bra år, som till exempel tistelfjärilen och amiralen, medan andra haft det dåligt.

Går det ändå att dra några slutsatser?
− Precis som man ska akta sig för att dra slutsatser om större trender i klimatet efter enskilda väderhändelser, så bör man skilja på hur bra eller dåliga enskilda år är för småkrypsarter och de mer övergripande, långsiktiga trenderna.

Oskar Gran. Foto: Laima Bagdonaitė

Vad är det då som styr de långsiktiga trenderna?
− De två viktigaste faktorerna är klimatförändringar och ändrad markanvändning. Det varmare klimatet betyder att många arter som tidigare varit på gränsen av sitt utbredningsområde i södra Sverige, eller inte riktigt kunnat etablera sig, nu kan vandra hit från kontinenten eller längre bort ifrån. Då kan vi se kraftiga ökningar hos vissa arter.

Och den ändrade markanvändningen?
− Den handlar om att vi omvandlar platser där en stor del av våra inhemska arter lever, främst genom jord- och skogsbruk, och det gör det svårt för dem att överleva. Detta är den huvudsakliga anledningen till att till exempel en dryg tredjedel av våra cirka 120 dagfjärilarsarter är rödlistade som hotade eller nära hotade med utdöende. Bland skalbaggarna är runt 800 av cirka 4 500 arter rödlistade.

Vad tror du om framtiden för småkrypen?
− Jag tror vi kan förvänta oss stora förändringar i vår småkrypsfauna framöver. Troligen kommer vi få en berikning av faunan söderifrån i och med ett varmare klimat, samtidigt som nordliga arter kan trängas ut.

Hur oroliga ska vi vara?
− Det är inget som pekar på att vi är på väg att vända den negativa trenden för många av våra inhemska arter, snarare blir konkurrensen om skog och mark bara hårdare, och i kombination med stressen från klimatförändringar kan det bli svårt för dem. Om vi inte gör ett rejält omtänk kring sättet vi utnyttjar marken är risken stor att vi förlorar många av de småkryp som bott här sedan tusentals år.

Mer information:
Oskar Gran, telefon: 070–070 8578, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se

Foto: Amiralfjäril (Oskar Gran), porträtt av Oscar Gran (Laima Bagdonaitė)

AV:
073-404 2021

Artikeln publicerades först på: www.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-09-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?