Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hotade skalbaggar gynnas av skogsgallring

Nyhet: 2019-05-07

Prydnadsbock, en rödlistad, vedlevande skalbagge.

Vedlevande skalbaggar som utnyttjar ekar är en artrik och hotad djurgrupp i det moderna sydsvenska skogs- och jordbrukslandskapet. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att skötsel med naturvårdsgallring kan vara ett effektivt sätt att långsiktigt gynna dessa skalbaggar.

När traditionellt skogsbruk övergick i modernt under 1900-talet, blev många av de syd- och mellansvenska skogarna tätare och mörkare än de tidigare varit. För många arter i solbelysta och öppna skogar, och som har eken som sitt livsutrymme, har det inneburit en ökad risk för utdöende.

– De här insekterna utgör en stor del av den biologiska mångfald som vi i lag och med internationella överenskommelser åtagit oss att bevara. Förutom att vara vackra och fascinerande är de också mycket viktiga för skogsekosystemens stabilitet, säger Oskar Gran, vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Han forskar inom Ekprojektet vid Göteborgs universitet, ett långsiktigt forskningsprojekt som utvärderar skötselalternativ för igenväxande ekskogar i södra Sverige.

Har jämfört olika skogsytor

Inom Ekprojektet studeras 25 par av skogsytor. I varje par utvecklas en yta fritt och en sköts aktivt via naturvårdsgallring. På den gallrade ytan avverkas cirka en fjärdedel av trädbiomassan till förmån för ekar och vissa organismgrupper. Effekten av de två skötselalternativen följs sedan upp.

– Långsiktiga, experimentella utvärderingar av olika skötselalternativ är det ont om inom naturvården. Studier som de inom Ekprojektet är därför mycket viktiga för att vi ska kunna veta om våra naturvårdsåtgärder är de rätta.

Antal arter ökade med en tredjedel

Vedlevande skalbaggar är en artrik och naturvårdsintressant djurgrupp med runt 400 representanter på den svenska rödlistan över hotade och nära hotade arter. I den nya studien undersökte Oskar Gran och hans forskarkollegor vilken effekt skötseln haft på vedlevande skalbaggarna kopplade till ekar.

– Vi visste sedan tidigare att de svarade positivt på gallringen direkt efter skötselingreppet. Men studien visade att effekten hållit i sig och till och med förstärkts efter tio år, säger Oskar Gran.

De vedlevande skalbaggarna kopplade till ek hade till och med ökat i antalet arter med en tredjedel jämfört med skogsytorna som stått orörda.

– Det var ett resultat som överraskade oss. Vi hade väntat oss att återväxten efter gallringen skulle ha missgynnat djurgruppen. Dessutom träffade vi på ett antal arter som bara fanns i de naturvårdsgallrade ytorna och inte i de orörda, säger Oskar Gran.

Artikelns namn: Long-term experimental management in Swedish mixed oak-rich forests has a positive effect on saproxylic beetles after 10 years
Länk till artikel>>
Länk till Ekprojektets hemsida>>

Kontakt:
Oskar Gran, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, mobil: 0700-70 85 78, e-post: oskar.gran@bioenv.gu.se

Foto:
Prydnadsbock (Anaglyptus mysticus), en rödlistad, vedlevande skalbagge. Foto: Laima Bagdonaitė
En av projektets ekskogar, i Ytterhult, Småland. Foto: Oskar Gran
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-08-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?