Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mindre naturhänsyn på större hyggen

Nyhet: 2020-03-10

Naturhänsynen är sämre på större hyggen jämfört med mindre. Det lämnas sannolikt färre träd och trädgrupper per hektar vid större avverkningar jämfört med vad som lämnas vid mindre avverkningar, visar en studie vid Göteborgs Universitet.

Hänsyn till biologisk mångfald skall tas vid alla slutavverkningar (”hyggen”), enligt skogsvårdslagen. Men denna lag föreskriver inte hur omfattande naturhänsynen skall vara. Genom domstolsbeslut har en övre gräns för den hänsyn som kan krävas av en skogsägare fastställts, intrångsbegränsningen. Denna anger enligt Skogsstyrelsen det nettovärde på skogen som skall kunna undvaras för naturvården, utan ersättning till skogsägaren. Intrångsbegränsningen är en avklingande kurva för hänsyn som kan krävas av skogsägaren då avverkad volym ökar. Högre andel av nettovärdet kan krävas som naturhänsyn vid avverkningar med lågt nettovärde jämfört med skogsobjekt med högre nettovärde.

Sjunkande trend i sparad volym
Denna studie, ett examensarbete på Master-nivå, undersökte naturhänsyn på hyggen av olika storlek, där större hygge i regel innebär högre nettovärde. Avverkningar i södra Sverige på privatägd mark studerades via fjärranalys och GIS (geografiska informationssystem). Naturhänsyn, sparade träd och trädgrupper, kvantifierades som skogskubikmeter (m3sk; mått för virke som normalt används) och relaterades till ytan för varje hygge.
– Mina resultat tyder på att det finns en sjunkande trend i sparad volym (m3sk) per hektar med ökande avverkningsyta. Det stämmer överens med intrångsbegränsningen, som anger att hänsynen som krävs avtar allt eftersom värdet på skogsobjektet ökar, säger Fanny Nyberg vid Göteborgs Universitet.

Bör följas upp med fler studier
Orsaken till detta resultat behöver undersökas närmare. Möjligen följer skogsägare och entreprenörer intrångsbegränsningen, eller så finns lägre naturvärden på stora hyggen. Alternativt avsätter skogsägare och entreprenörer ”som vanligt” även då avverkningen är större (hyggesarean varierar förhållandevis lite i södra Sverige). Detta mönster kan dock få konsekvenser, speciellt om trenden med avtagande hänsyn gäller även för andra delar av Sverige (med större hyggen) och för andra markägare. Det skulle innebära negativa konsekvenser för skogens naturvärden i landet.

Du kan läsa mer om undersökningen på sidan 17-20 i Frank Götmarks nyhetsbrev gällande ”Ekprojektet”.

AV: Erik Salmonson

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-09-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?