Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Allmänna instruktioner

Bioscience Explained är en webbaserad tidskrift som behandlar modern biovetenskap. Instruktionen nedan beskriver hur man skickar in ett manuskript för publicering i tidskriften, hur manuskriptet kommer att behandlas och tidskriftens krav för olika sorters artiklar.

Bioscience Explained vänder sig framför allt till lärare som undervisar 10-19 år gamla elever (4-9 klass och gymnasiet). Det mesta av tidskriftens innehåll är tänkt att kunna användas direkt i klassrummet eller i skolans laboratorier.

Tidskriften accepterar tre olika sorters artiklar:

  • Översiktsartiklar
  • Laborationer
  • Andra klassrumsaktiviteter som t ex rollspel

 

Tidskriften publicerar inte vetenskapliga forskningsartiklar i biovetenskap eller utbildningsvetenskap.

Författare bör ta hänsyn till att arbetet kan komma att vara relativt okänt för många läsare. Det kan därför vara av vikt för läsare att artikeln sätts in i sitt sammanhang, och att intressanta tillämpningar beskrivs.

Sammanfattningar

Inga sammanfattningar behövs för artiklar publicerade i Bioscience Explained. Däremot ska en kort beskrivande sammanfattning på maxiamlt 150 tecken inklusive mellanslag skrivas. Denna kommer inte att användas i publikationen, men ska användas som metadata och kommer därmed att bli den text som sökmotorer använder.

Nyckelord

Författare uppmanas att skicka in en lista av nyckelord; upp till 950 tecken inklusive mellanslag. Dessa kommer inte heller att ses i artikeln, utan kommer att användas i pdf-filen och korresponderande webbsajter. Nyckelorden kan komma att editeras av redaktionspersonalen.

Fotnoter

Fotnoter skall inte användas; all relevant information ska inkluderas i texten.

Ordlista

Ordlistor skall inte användas. Om en artikel använder tekniska termer, som sannolikt inte är bekanta för läsarna, skall de definieras och förklaras i artikeln i dess sammanhang.

Referenser

Maximalt 20 referenser för ytterligare information bör anges. Referenser till relevanta webbsajter uppmuntras. Dessa listas tillsammans med andra referenser.
Referenser till vetenskapliga artiklar ska vara till artiklar som är publicerade av tidskrifter som tillämpar Open Access så att målgruppen har fri tillgång till dem. Hänvisningen till referenserna sker genom att sätta in nummer i texten inom klamrar [ ]. Referenserna listas i kronologisk ordning i referenslistan. Referenserna skrivs enligt följande:

Tidskrifter
Jones, K.L. and Strömberg, E. (1987) How to remove the stones from fresh olives. Culinary Review 10 (5) 125-127.

Observera att hela titeln på såväl artikel som tidskrift skall anges.

Böcker
Jones, K.L. (1999) First aid for olive de-stoners. Athens: Kalamata Press. ISBN: 0 123 4567 0.

Strömberg, E. (2001) The breakdown of olive stones on rubbish tips. In Oleaceous Research, (Second edition) ed. Jones, K.L. 174-182. Athens: Kalamata Press. ISBN: 0 123 4567 1 4.

Webbsajter
Olive-lovers´News
www.olive.org.gr

Observera att titeln på webbsajten skall anges. Om det är sannolikt att url-angivelser kommer att ändras frekvent, referera till startsidan på sajten.

Enheter, symboler och nomenklatur

Det internationella enhetssystemet (SI-systemet) skall användas genomgående, det gäller även volymsenheter som då t.ex. skrivs som cm3 och dm3 .

Förkortningar

Ovanliga förkortningar måste definieras första gången den används i texten med förkortningen angiven i en parentes, t.ex. European Initiative Biotechnology Education (EIBE).

Kemiska namn

För kemiska namn ska regler enligt ”International Union of Pure and Applied Chemistry” (IUPAC) tillämpas.

Alternativt kan man inom parentes ange trivialnamnet eller bruksnamnet på kemikalien eller det rekommenderade namnet, t.ex. ”etanal” (acetaldehyd).

Enzymer

För att undvika förväxling bör man använda namngivning enligt Enxym-kommissionens koder, tillsammans med namnet på enzymet, t.ex. Endo-polygalakturonas (EC 3.2.1.15). Eftersom SI-enheter för enzymaktiviteter (katal) sällan används, kan författare använda andra enheter, men dessa måste vara ordentligt definierade.

Decimaler och tusental

I svenskan och engelskan använder man sig av olika sätt att markera decimaler. I svenskan används kommatecken (,) och i engelskan punkt (.). I denna tidskrift ska kommatecken användas i de svenska artiklarna. I de engelska artiklarna i volym 1-8 har punkt använts. För att ange tusental ska mellanslag användas (3 000).

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2016-08-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?