Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Lavar

Samlingen av lavar i Herbarium GB har byggts upp under lång tid. Den omfattar ca 65 000 exemplar och omkring 160 är typer. Många hundra svenska och utländska lichenologer har bidragit till samlingen som är den fjärde största i Sverige. Det äldsta materialet har tillhört Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg och överfördes 1861 till det nybildade Göteborgs Museum.

Tidiga år

De tidigaste insamlingarna härrör från Olof Swartz (1760–1818) resa till Västindien (1784–86). Andra tidiga insamlingar är gjorda av Göran Wahlenberg under tidigt 1800-tal i Norge och Lappland. Bland de flitigaste samlarna från 1800-talets senare del är Pehr Johan Hellbom (1827–1903) och Johan Hulting (1842–1929), som även beskrev nya lavar vars typer finns i herbariet. Andra från denna tid som bidragit till herbariets lavsamling är Olof Blomberg, Herman Falk, Karl Forssell, Thore Fries och Teodor Hedlund. Insamlingar från första halvan av 1900-talet domineras av Hugo Magnusson (se nedan), Carl Stenholm, bröderna Carl och Sixten Bergström (som tillfört många tusen lavexemplar) samt Erik Vrang. Andra kända lavforskare som finns representerade i samlingen är t ex Einar Du Rietz och Gustav Malme.

Senare år

Under de senaste åren har herbariet inkluderat Lars Arvidssons (se nedan) samling om ca 10 000 exemplar (utöver de ca 8 000 från Ecuador som finns i herbariet sedan tidigare), och en samling från Borås med mer än 3 000 exemplar. Annat nytt material är samlat av Sven Bergqvist (lavar från Sotenäset), Yngve Eliasson (stenlevande marina lavar), Vilhelm Gillner, Svante Hultengren, Marie Lindström (lavar från Sydamerika och Västindien), Per-Olof Martinsson, Dan Nilsson, Björn Nordén, Ingvar Nordin, Leif & Anita Stridvall, Bertil Ståhl och Staffan Wall.

Tre lichenologer

Hugo Magnusson (1885–1964) arbetade under många år som lärare i Göteborg. Han var en mycket flitig samlare av lavar och byggde upp ett eget herbarium på drygt 70 000 exemplar, nu till stora delar i Uppsala. Han lämnade dock mycket material (inklusive typer) till herbariet i Göteborg. Hans stora intresse var skorplavar och han blev med tiden en världsauktoritet i ämnet. Hugo Magnusson nybeskrev ca 900 lavar, och för sina insatser utsågs han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1932.

Gunnar Degelius (1903–1993) disputerade i Uppsala 1935 på en avhandling om de oceaniska lavarna i Skandinavien. Han flyttade till Göteborg 1955 för att arbeta vid Botaniska trädgården och herbariet. Från 1962 var han universitetslektor i systematisk botanik vid dåvarande Botaniska institutionen och 1965 blev han professor. Gunnar Degelius var en av vårt lands främsta lichenologer och arbetade såväl med lavarnas utbredningsförhållanden och ekologi som med deras taxonomi (t ex släktet Collema). Huvuddelen av hans herbarium finns i Uppsala, men ett stort antal dubbletter finns i vårt herbarium. Gunnar Degelius beskrev 171 nya arter och varieteter av lavar.

Lars Arvidsson (f. 1949) disputerade 1983 på en taxonomisk avhandling om släktet Coccocarpia och besläktade lavar. Under åren 1970–1984 undervisade han i systematisk botanik och 2010–2016 var han adjungerad professor i kryptogami och naturvårdsbiologi. Han var bl a med om att behandla lavarna i samtliga sju rödlistor som utkom under 1987–2015. Lars Arvidsson har beskrivit ett nytt lavsläkte (Degelia) och bortåt 30 nya arter, samt gjort ett flertal kombinationer. I herbariet finns material som han samlat i såväl Ecuador som Skandinavien, Svalbard, Wales, Spanien, Marocko, Kanarieöarna, Madeira och Azorerna.

Letharia vulpina

Foto: S. Hultengren

Usnea florida

Foto: S. Hultengren

Variospora thallincola

Foto: S. Hultengren

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2017-11-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?