Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Avverkningar: biobränsle, annat virke, död ved

Avverkningar i skogar som har liknande karaktär som de i Ekprojektet kan gynna biologisk mångfald, men utformningen av avverkningar är viktig och alternativet fri utveckling bör också beaktas

Alternativ och möjligheter

Bland alternativen i skötseln innebär naturvårdsgallring förstås mer arbete än fri utveckling, där bara viss inventering och uppföljningar behövs. Vid avverkningar behövs motorsåg och helst små maskiner för att ta ut virket (om det inte skall ligga kvar för svampar och djur). Om skördare nyttjas, så stöter man förr eller senare på stora träd som inte maskinen klarar av (till exempel granar med stor stamdiameter). Vidare fastnar ibland träd som avverkas i andra höga träd och motorsåg eller andra hjälpmedel behövs. Avverkningarna kan vara riskfyllda, särskilt om terrängen lutar, är stenig, och/eller fuktig. Detta är rätt ofta fallet – dessa ”besvärliga” gamla marker upplevde sällan plogen, utan blev i regel betesmarker, när det begav sig.

Avverkningar kan gå med vinst på olika sätt och därmed bidra till att motivera aktiv skötsel av skogarna, som åtminstone på kort sikt gynnar biologisk mångfald, enligt våra studier. Det kan till exempel handla om björkuttag där brännved betalas bra, nyttjas för egen uppvärmning, eller andra ändamål. För större arealer kan energived för avsalu ge inkomster, beroende på hur marknaden ser ut. Ett naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen kan leda till inkomst (ersättning) och avtalet kan innebära att skogsägaren avverkar själv, till exempel gran bland lövträden.

Ekprojektet är ett forskningsprojekt med begränsad avverkning i relativt små ytor (1 hektar per skog) där det dessutom är svårt att mäta in lövträdens volym – vi har därför inga siffror på lönsamheten i avverkningarna. Lönsamhet handlar om arealer, volymer, transporter, virkespriser och inte minst om man är självverksam, eller anlitar entreprenör. Nedan redogör vi kort för några av våra erfarenheter.

Varje skog bedöms utifrån naturvärde, förutsättningar, hänsyn och regelverk

Skogarna i Ekprojektet skiljer sig åt rätt rejält, vad gäller terräng (lättframkomliga, svårframkomliga, nära/långt från väg), trädslag, och sammansättning. De 4-5 granrika skogarna har/hade till exempel annorlunda förutsättningar för markägaren än de övriga – granen hade god virkeskvalité och gav inkomster via massaved/timmer. Då gran växt upp spontant bland lövträd på mark där inte gran växte innan saknas normalt rotröta från rottickor – ett vanligt problem i produktionskog. I andra fall blev special-virke värdefullt; i en skog fanns till exempel ung-medelålders ask, uppväxt bland gamla ekar; asken avverkades och såldes som ask-kubb. I andra fall var virket av dålig kvalite (krokigt, delvis rötat, et cetera) och biobränsle är intressantast.

I Ekprojektet vill vi främst gynna naturvård, varför skogens värde för arter (och för friluftsliv) skall beaktas då vårt koncept naturvårdsgallring utnyttjas och hänvisas till. Därför skall gamla träd (även utöver ekar) och döda träd sparas, och ny död ved skapas särskilt om det är brist på död ved – träd kan ringbarkas istället för att fällas, så slipper man se motorsågskapade liggande träd i skogen (se Nyhetsbrev 7, sida 37-40). Mer än 200 ringbarkade träd (mest ekar) ingår i en pågående studie i Ekprojektet (se kommande Nyhetsbrev; nr 10) där vi använt batteridriven cirkelsåg för att ringbarka (det behövs för större träd).

Vi har vid några tillfällen fått kritik för uttag av virke i Ekprojektet, där nyckelbiotoper och naturreservat ingår. Våra uttag är försöksuttag och vi kan visa att de gynnat biologisk mångfald i skogen, åtminstone på kort sikt (ca 2-8 år). I andra områden, naturvårdsskogar och naturreservat, görs mer omfattande uttag av virke för till exempel bete med tamboskap, eller annan traditionell hävd. Då eftersträvas ännu mindre trädskikt, och större öppenhet.

Vid naturvårdsgallring lämnas grenar och toppar (GROT) från lövträd vid uttag av stamveden för biobränsle och andra ändamål – GROT kan läggas i högar, för att gynna framkomlighet. Se Skogsstyrelsens föreskrifter, sidan 7-8. Inför avverkningar skall man vidare som markägare ta del av regler för samråd i skogar med höga naturvärden. För planering av avverkningarna, se även våra råd under Förutsättningar och kunskap inför skötsel och beslut. En grön skogsbruksplan är väl förenlig med de råd vi ger och möjliggör också certifiering av skogen. De så kallade målkoderna i planen (NO, NS, PF och K) är relevanta för val i skötseln.

AvverkningsmaskinMaskin utnyttjad vid naturvårdsgallring av Linköpings stift 2002 (Hallingeberg).

Arbete i provytor

Avverkning AspanäsNaturvårdsgallring 2002, i Ekprojektets skog vid Aspanäs i Östergötland (ägd av Boxholms skogar). Just detta träd (en ek) kapades för långtidsstudier av vedsvamparnas kolonisation av död ved. Foto: Frank Götmark.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2018-03-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?