Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Försöksupplägg

Ekprojektets försöksupplägg ger säkra slutsatser om hur naturvårdsgallring och fri utveckling påverkar ek-rika blandskogar.

Vi använder ett försökupplägg som är särskilt starkt för att klargöra orsakssammanhang. I korthet finns tre alternativ för att undersöka hur biologisk mångfald kan gynnas i skogar. Det första, och vanligaste, är att studera skogar av olika ålder och beskaffenhet, och faktorer som kan gynna arter däri – det kan vara gamla träd, fallna träd, ljusluckor, död ved, skogarnas historia, med mera.

Det andra alternativet är att jämföra skogar med någon behandling (till exempel plockhuggning, kontinuitetsskogsbruk, slutavverkning) med skogar som lämnats under lång tid – vi vet till exempel rätt säkert att många örter och gräs gynnas av viss ljusöppning i krontaket i ”halvgamla” slutna skogar. Dessa två alternativ undersöks i regel i korttidsstudier, men äldre data eller undersökningar utnyttjas ibland.

Det tredje alternativet, som vi nyttjar, är kontrollerade långtidsförsök där behandling slumpas ut i provytor i skog. I vårt fall är behandlingen en försiktig avverkningsmetod som vi kallar för naturvårdsgallring – i genomsnitt avverkas ca 25% (variation 15-40%) av trädens och buskarnas grundyta, ett skötselingrepp som utvärderas mot fri utveckling i annan, liknande del av varje skog. Skogarna studeras både före och efter behandling – detta är viktigt för att se om en förändring över tid även inträffar i referensyta (fri utveckling), det vill säga en tidskomponent som inte orsakas av den aktiva behandlingen (naturvårdsgallringen). I vårt fall studerades ytorna innan gallring (2000-2002), och efter gallringen vintern 2002/2003. Direkt efter gallringen var våra studier särskilt intensiva, men studierna fortsätter.

Försöken upprepas i ett antal skogar för att uppnå statistisk säkerhet. Ekprojektet har 25 skogar (alla utnyttjas inte i alla av våra studier). Om skogarna ligger utspridda så blir de mer oberoende enheter, det vill säga påverkas inte av varandra, eller av specifika lokala eller geografiska faktorer. Är de utspridda så kan man även studera betydelsen av landskapets utseende runt om, vilket är en extra fördel. De 25 skogar som vi studerar är utspridda i fem län i Götaland (se karta, Våra lokaler) eftersom vi vill täcka in ett stort landskap.

Vårt försöksupplägg är ovanligt, då nuvarande system för forskning sällan medger anslag över mer än 3-4 år. Men eftersom kunskapen blir stark, och få forskare utnyttjar sådant försöksupplägg inom skoglig naturvård, så blir Ekprojektet ett värdefullt komplement till annan forskning och miljöövervakning i lövskogar i Sverige, och utomlands.

Så här ser vårt försöksupplägg i en skog ut, summariskt:

Experimentdesign

ProvytorOlika metoder används för att studera organismgrupperna; till exempel fällor för insekter, transekter och delytor för träd och buskar, och stora ekar för arterna som är associerade med dem. I det ljusgula området mättes alla trädstammar. Växterna, djuren, svamparna och dödveden studeras i båda typerna av provytor (se ovan).

Arbete i provytor

Olof Persson röjer i AlbrunnaOlof Persson arbetar med frihuggning av ekar i en av våra provytor (Albrunna, Öland). Foto: Frank Götmark.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2016-05-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?