Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Resultat och artiklar

Här har vi samlat många års resultat. Våra senaste resultat finns alltid i sista Nyhetsbrevet, men till höger kan du söka på sådant som du är särskilt intresserad av under ”Ämneskategorier”, där studier under mer än 15 år redovisas. Lättfattlig information om projektet och delstudier finns under ”Populärvetenskap” och vill du gå på djupet, kika på de engelska uppsatserna – de, och övriga rapporter här, sammanfattas kort på svenska. Bland ”Examensarbeten” finns också fina arbeten, gjorda av våra duktiga studenter på slutet av sin utbildning.

Kort sammanfattning: Ekprojektets inriktning och resultat

Vi forskar om igenväxta ek-rika blandskogar med naturvärden, där de äldsta träden – i regel ek – är 125-300 år (men de flesta av ekarna är ca 50-100 år). Markerna, som var halvöppna på 50-talet, har nu gott om lövträd och buskar, och ibland även granar. Vi undersöker en hypotes (ett ord forskare är förtjusta i) att försiktiga avverkningar, till exempel för biobränsle, gynnar den biologiska mångfalden. Vi studerar även skötsel för naturvård utan krav på avkastning från virke. Vi undersöker hur stora ekar kan bli gamla och inte missgynnas, och hur små ekar kan växa upp och ersätta de gamla på sikt. Vi är även intresserade av skogslandskapet i stort och hur biologisk mångfald i de små naturvårdsskogar bestäms, det vill säga de faktorer som gör vissa skogar rika på arter.

Här är tre viktiga frågor, och summariska svar: (1) Gynnar naturvårdsgallring stora ekar och ekföryngringen (som nästan saknas)? Vi svarar “ja, men effekterna är svaga”. De stora och små ekarnas öde kräver långtidsstudier. (2) Har naturvårdsgallring positiv effekt på övrig biologisk mångfald? Vårt svar är “ja, åtminstone på kort sikt” (ca 1-7 år), med flera förbehåll. Vi studerar kärlväxter (träd, buskar, örter, gräs), mossor, lavar, svampar, skalbaggar, svampmyggor, och snäckor och sniglar för att svara på denna fråga. Se graf nedan för en överblick över hur de olika artgrupperna reagerat. (3) Bestäms artrikedom (antal arter i skogen) främst av utseendet på beståndet, eller på landskapet? Svaret är “främst det omgivande landskapet”, men hur det lokala beståndet ser ut är också viktigt.

Läs vidare, om våra många resultat!

Effekten av naturvårdsgallringen på artgruppernaEn översiktlig sammanfattning av hur de olika organismgrupper som studerats i Ekprojektet reagerat på naturvårdsgallringen. Plus innebär att artgruppen gynnades, plus/minus innebär att ingen påvisbar eller väsentlig effekt uppstod, och minus att artgruppen missgynnades (fast denna negativa effekt har visat sig vara svag, eller försvinna över tiden). Mer om grupperna och deras respons på gallringen kan du läsa på sidan Organismgrupper. För reaktion bland träd och buskar efter naturvårdsgallring, se Skötselråd. Notera att uttag av virke på sikt kan minska mängden död ved i skogen, vilket kan missgynna vissa grupper.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2016-05-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?