Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Examensarbeten

Här presenteras examensarbeten med anknytning till Ekprojektet eller annan skoglig naturvårdsforskning i omvänd kronologisk ordning.
Klicka på en titel för att öppna examensarbetet i PDF-form.

Girdling as a method to create dead wood and favor development of old oaks (Quercus spp.)
Jakob Magnér
Masterexamen 30 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap
Göteborgs universitet, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Hur träd och buskar reagerar på ringbarkning beror främst på arttillhörighet, storlek och lokala förhållanden. I längden klarar sig större ädellövträd betydligt bättre än mindre pionjärlöv- och barrträd. Vissa har välutvecklade mekanismer för att överleva barkskador. En ringbarkning bör minst omfatta en vertikal ”ring" om 15 cm - t ex ek och rönn kan ibland överbrygga en ring på ca 5 cm, som i denna studie. Läs mer i detta fina examensarbete.

Ekens tillväxt i konkurrens med andra trädarter - en undersökning i Bokhultets naturreservat
Jimmy Danielsson
Magisterexamen 30 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Ljusinsläpp, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
1997 valde reservatsförvaltningen i Bokhultets naturreservat, en av Ekprojektets lokaler, ut 300 ekar som de bedömde som framtidsträd, det vill säga träd med god tillväxt och goda förutsättningar att bli gamla. I denna studie från 2014 studerades 107 av dessa ekar, för att se hur de tillväxt. Det visade sig att ekarnas tillväxt hade ett negativt samband med mängden träd inom en 10-meters radie, och ett ännu större negativt samband med mängden döda grenar i trädets krona. Vid framtida val av framtidsträd kan detta mått användas för att välja ut träd som har goda förutsättningar att överleva; helst bör de ha mindre än 35% döda grenar i kronan.

Predictions of long-term management effects on epiphytic lichens in a woodland pasture in southeast Sweden
Lilian Karlsson
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2015
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Lavar, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Naturvårdsintressanta arter, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
I denna studie undersöktes lavfloran på ädellövträd i ett betat naturreservat i sydöstra Sverige, och förekomsten av arter relaterades till ett antal faktorer såsom trädslag och beståndshistorik. Naturvårdsintressanta arter hittades främst på gamla grova träd som stått på lokalen sedan innan igenväxningen började på 30-talet, och lavfloran på ek visade sig vara distinkt från den på andra trädslag. Konsekvenserna för den framtida överlevnaden av lavarterna diskuteras, och vikten av att föryngring säkerställs genom till exempel lättat betestryck framhålls.

Conservation cutting in oak forests: the effect on beetle diversity after 10 years
Oskar Gran
Masterexamen 45 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2014
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
Efter naturvårdsgallringen på Ekprojektets lokaler inventerades vedlevande och växtätande skalbaggar, och båda grupperna visade sig ha ökat i artantal. I den här studien återinventerades åtta av lokalerna efter 10 år. Den positiva effekten av naturvårdsgallringen hade hållit i sig för de vedlevande skalbaggarna, men ej för de växtätande.

Arter, friluftsliv, synergier - om biologisk mångfald i kommunala naturreservat
Markus Alinder
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2014
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
I denna studie undersöktes huruvida motiven för bildandet av naturreservat skiljer sig mellan kommun och länsstyrelse, samt om motiven förändrats gentemot perioden 1909-1986. Rekreation som motiv hade ökat sedan den tidigare jämförelseperioden och var lika vanligt hos kommun och länsstyrelse, men biologiska skäl till bildande var vanligare hos länsstyrelse medan kombinerade biologiska och sociala skäl var vanligare hos kommun.

Relationships between tree diversity and risk of attack by Dendroctonus beetles, on pines in Mexican mixed forest
Viktor Josefsson
Kandidatexamen 30 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2014
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Ljusinsläpp, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning, Träd
För att studera huruvida risken för att tallar blir attackerade av barkborrar ökar i ett homogent skogsbruk inventerades barkborreangrepp och trädsammansättning på 60 ytor på en lokal i Mexiko. Ytor med högre andel tall och med lägre krontäckning hade större risk för barkborreangrepp. Resultaten tyder på att ett heterogent skogsbruk med tätare krontäckning är gynnsamt om man vill undvika skadliga barkborreangrepp.

Conservation thinning in mixed oak forests: negative but mild effect on land molluscs
Birte Rancka
Masterexamen 45 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2013
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Snäckor och sniglar
Effekten av naturvårdsgallring på landlevande snäckor och sniglar studerades på Ekprojektets 25 lokaler i södra Sverige. Denna artgrupp är känslig mot uttorkning och markstörning, och resultaten visade också att artrikedomen sjunkit och de flesta arterna påverkats negativt av gallringen. Dock var effekten relativt mild, och försiktig naturvårdsgallring bör vara kompatibel med bibehållen eller till och med ökad artrikedom av snäckor och sniglar över en längre tidsperiod.

Regeneration of Woody Species in a South Swedish Wood-pasture
Jonas S. Eklund
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2013
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Föryngringen av ek och andra trädslag studerades i ett betat naturreservat i norra Kalmar län, 2013. Rikligt med fröplantor av ek, ask och lönn hittades, men i princip inga plantor i höjdintervallet en halvmeter upp till brösthöjd. För att främja föryngring av en varierad artsammansättning av ädellövträd, inklusive ek, krävs aktiv planering och skötsel, genom till exempel hägning mot betet.

Saproxylic beetles on clear-cuts and in nearby woodland habitats
Oskar Gran
Kandidatexamen 30 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2012
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Biobränsle och annat virkesuttag, Dödved, Ljusinsläpp, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
Solexponerad dödved är ett viktigt substrat för många vedlevande skalbaggar, och detta substrat kan ibland finnas rikligt på hyggen i form av stubbar och klen dödved. För att testa vilken vedlevande skalbaggsfauna som hyggen kan hålla inventerades 2012 fyra hyggen i Jönköpings län, och samtidigt fyra geografiskt kopplade naturskogsartade skogar, som referens. Ingen skillnad i antalet arter mellan miljöerna kunde påvisas, men de höll en till vis del olikartad fauna.

Vitryggens historiska preferenser - betydelsen av det historiska skogslandskapets utseende för Vitryggiga hackspettens utbredningsområde
Melina Ivarsson
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2012
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Ryggradsdjur, Skogshistoria, Träd
I denna studie undersöktes huruvida den kritiskt hotade vitryggiga hackspettens val av habitat under andra halvan av 1800-talet var sammankopplat med en hög andel lövskog i det omkringliggande landskapet. Två områden valdes ut, ett nära Ulricehamn utanför den vitryggiga hackspettens historiska utbredningsområde, och ett nära Vimmerby i ett historiskt kärnområde för arten, och information om skogens historiska utseende samt befolkningstäthet hämtades från Generalstabskartan. Området nära Vimmerby hade en högre andel lövskog än Ulricehamnsområdet, men båda områdena hade till synes lämpliga habitat, och avsaknaden av arten vid Ulricehamn kan ha berott på högre befolkningstäthet där.

Jämförelse av beteende under höst- och häckningssäsong hos vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos)
Rasmus Andgren
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2012
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Naturvårdsintressanta arter, Ryggradsdjur, Skötsel och förvaltning
Denna studie utfördes inom Nordens Arks avelsprogram för den kritiskt hotade vitryggiga hackspetten. Beteendet hos individer av arten levandes i burar och voljärer jämfördes mellan höst- och häckningssäsong. Antydan till skillnader i vissa beteenden kunde ses, men inga tydliga sådana.

Habitatkrav hos rödlistade lavar i ädellövskog vid Mälaren
Jenny Wendel
Kandidatexamen 15 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2012
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Lavar, Ljusinsläpp, Naturvårdsintressanta arter, Skötsel och förvaltning, Träd
Denna studie syftade till att ta fram skötselåtgärder för rödlistade lavar på gamla ädellövträd, på två lokaler i Mälaren. Antalet arter inventerades på träd i områdena och relaterades till ett antal miljöfaktorer inklusive ljustillgång och trädslag. Ljustillgång gynnade majoriteten av arterna, och även om alm far illa på grund av almsjukan är bedömningen att de flesta av almens arter kan överleva på lönn.

Bats in the municipality of Mölndal, Sweden - the value of wetlands
Eva Rihm
Examen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2011
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Ryggradsdjur
Förekomsten av fladdermöss inventerades i sju områden med och sju områden utan våtmarker i Mölndals kommun. Områden med våtmarker hade fler fladdermöss, men det rörde sig främst om en ökning av arten nordisk fladdermus. Även områden med större variation i landskapet studerades, och dessa hade fler fladdermöss.

Kartering av Labberahalvön 40 år efter storm
Charliene Kiffer
Kandidatexamen 15 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2011
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Dödved, EkarFöryngring, Skogsdynamik, Skogshistoria, Träd
1969 föll en planterad granskog i sydvästra Sverige av stormfällning och uttag av allt granvirke, och efter att marken lämnades till fri utveckling har det på platsen växt upp en lövskog som undersöktes i denna studie. Björk, rönn och bok dominerade i skogen, dödvedsproduktionen var hög, och mängden ek var lägre än i omgivningen, men ändå inte försumbar. Ekar tycks kunna överleva i skog över en 40-årig successionsfas, och den långsiktiga överlevnaden av ek i tempererade skogar beror troligtvis på artens långa livslängd, ekologiska flexibilitet, och motståndskraft mot störning.

Beteendestudie av vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) i fångenskap - hur burarnas placering och storlek inverkar på beteenden & vilja att häcka
Kristin Jeschke
Magisterexamen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2010
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Ryggradsdjur, Skötsel och förvaltning
Denna studie utfördes inom Nordens Arks avelsprogram för den kritiskt hotade vitryggiga hackspetten. Beteendet hos par av arten som flyttades till antingen stora eller små burar mättes, för att undersöka stressnivåer hos individerna. Fåglar i de mindre burarna uppvisade fler beteenden som tyder på stress än de i de stora burarna, och häckning har enbart förekommit i större burar.

Skötselförslag för ekar i Gunnebo kulturreservat
Anders Melldahl
Kandidatexamen 15 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2010
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Ekar som växte på påverkad eller opåverkad mark jämfördes i Gunnebo kulturreservat, med syfte att ta fram skötselförslag för att gynna eken. Resultaten visade bland annat att ekar växandes på påverkad mark hade större andel levande grenar och större ljustillgång för kronan. Skötselförslag ges, inkluderande försiktig naturvårdsgallring i delar av området.

Död ved på levande träd - en kvantifiering i 25 ekrika skogar (nyckelbiotoper och naturreservat) i Götaland
Camilla Niklasson
Kandidatexamen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2009
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Träd
Död ved på träd och liggandes på marken mättes på Ekprojektets lokaler. På lokalerna fanns i genomsnitt 1,8 kubikmeter död ved per hektar, klen död ved dominerade volymmässigt, och ek var det dominerande trädslaget, särskilt vad gällde döda grenar. Även om det mesta av den döda veden fanns på marken är troligtvis död ved på träd ett viktigt substrat för många arter.

Faktorer som bestämmer lokal mångfald av vedskalbaggar i sydsvenska lövskogar
Emil Åsegård
Examen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2009
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
I en uppföljning på en tidigare studie om landskapets effekt på artrikedomen av vedlevande skalbaggar utpekades mängden nyckelbiotoper och dödved i det omkringliggande landskapet som viktigt. I den här studien studerades huruvida sambandet mellan rika biotoper i det omkringliggande landskapet och antalet arter på en lokal gäller för allt ifrån fattiga till väldigt rika landskap, eller om det finns tröskelvärden över vilka artrikedomen inte ökar mer oberoende av hur rikt landskapet är. Till Ekprojektets lokaler lades 11 nya som antingen låg i väldigt rika eller väldigt fattiga landskap, och resultaten tyder på att mer dödved alltid är gynnsamt för den vedlevande faunan av skalbaggar, men att rödlistade skalbaggar även påverkas starkt av det omkringliggande landskapet.

Ljustillgång och tillväxt; en studie av ekar i Gö naturreservat
Malin Rantanen
Magisterexamen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2009
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, BuskarEkar, Föryngring, Ljusinsläpp, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Ekar och ekplantor mättes i Gö naturreservat i Bleking för att studera föryngringen av trädslaget. Relativt höga koncentrationer av unga ekar hittades, och ekarna visade inga tecken på att kräva skyddande taggbuskar för att komma upp. Dock var de flesta plantorna små, och för att säkerställa föryngring och hindra att de högre ekarna konkurreras ut kan det vara nödvändigt att öppna upp runt plantorna.

Epiphytes on oaks, Lichens in oak-dominated forests favoured by partial cutting
Christina Claesson
Kandidatexamen 30 hp, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2009
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Lavar, Ljusinsläpp, Mossor, Naturvårdsgallring, Naturvårdsintressanta arter, Skötsel och förvaltning
Effekten av naturvårdsgallring på lavar och mossor växandes på ekar studerades på 24 av Ekprojektets lokaler i södra Sverige. En positiv effekt av gallringen sågs på både lavar och, till en lägre grad, mossor. Försiktig naturvårdsgallring i slutna ekskogar verkar således gynna dessa artgrupper på kort sikt.

Naturvårdsgallringars påverkan på hassel (Corylus avellana)
Linda Karlsson
Kandidatexamen 15 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Buskar, Föryngring, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning
Effekten av naturvårdsgallring på hassel utvärderades på 14 av Ekprojektets lokaler, fem år efter gallringen. Dödligheten bland hässlen var låg, men högre vid bland annat hög kronslutning. Resultaten visar att hassel generellt gynnas av naturvårdsgallring, som kan vara nödvändig för att arten ska klara konkurrens från skuggtåliga trädarter.

Jordlöpare (Carabidae) i Store Mosse nationalpark, Brandens inverkan på artsammansättningen - En inventering och jämförande studie
Peter Mattiasson
Magisterexamen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning
Jordlöpare inventerades i ett bränt område och ett icke-bränt område i Store Mosse nationalpark, med särskild fokus på tre arter med känd brandpreferens. Artrikedomen var signifikant högre i de brända områdena, and två av de tre kända brandarterna hittades där det hade bränts. Vid naturvårdsbränning bör försiktighet råda, och bränningen bör ske bland yngre träd snarare än gamla och naturvårdsintressanta sådana.

Avverkningseffekter på faunan av landsnäckor för fyra lövskogslokaler i södra Sverige
Erik Jacobsson
Examen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning, Snäckor och sniglar
Artrikedomen och mängden av snäckor jämfördes mellan gallrade och icke gallrade ytor på fyra av Ekprojektets lokaler, och antalet arter relaterades till lokala faktorer. Signifikant färre snäckor hittades på de gallrade ytorna, men ingen skillnad i artrikedom kunde ses i denna studie. Det var skillnad i artantal mellan lokalerna, med högre artrikedom på lokaler med högt pH, och kanske även västliga lokaler med högre nederbörd.

Effekter av gallring och ökat ljusinsläpp på vedsvampfloran på experimentellt skapade eklågor
Anna Eliasson
Examen 30 hp, Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Ljusinsläpp, Mossor, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning, Svampar
Effekten av naturvårdsgallring på vedsvampar växandes på experimentellt skapade eklågor undersöktes på 24 av Ekprojektets lokaler. Sammanlagt hittades 164 arter vedsvampar på lågorna, och ingen skillnad i artantal kunde ses mellan ytor som gallrats och referensytorna.

Från odugligt berg till nyckelbiotop
John Guslén
Examen 30 hp, Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Skogshistoria, Skötsel och förvaltning
Mosaiklandskapet i Östra Vätterbranterna har framhållits som en värdekärna för naturvården. I denna studie undersöktes med hjälp av historiska kartor hur markanvändningen förändrats i området. Stora förändringar har visat sig skett, även sedan 50-talet, och småskalighet och öppenhet har till stor del förlorats.

Lichen occupancy on old-growth oaks in a landscape perspective
Ingrid Thomasson
Masterexamen, Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Landskapsaspekter, Lavar, Naturvårdsintressanta arter, Skogshistoria, Skötsel och förvaltning
Lavar som växer på jätteekar studerades på 50 sådana ekar i Östergötland, och effekten av antalet andra jätteekar i det omgivande landskapet på lavfloran analyserades. Tre av de fem studerade lavarterna påverkades av antalet jätteekar i den mindre skalan, 500 meter från trädet. De två andra arterna påverkades av den större skalan, från 500 meter upp till 7 kilometer. Bevarandet av jätteekar i landskapet är alltså av stor vikt för bevarandet av lavfloran på dessa träd.

Natura 2000:s fågelskydd i Västra Götalands län, En GIS-baserad bristanalys över länets SPA-områden
Stefan Husár
Magisterexamen 30 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Ryggradsdjur, Skötsel och förvaltning
I denna studie av fågellivet i Västra Götaland utforskades möjligheten att med kartmaterial och fyndrapporter identifiera områden som bör inkluderas i EU:s fågelskyddsområden. Resultaten visar på flera områden som baserat på fynd av fågelarter bör övervägas som framtida fågelskyddsområden.

Skogen ur olika perspektiv - en tvärvetenskaplig studie
Emma Gustafsson
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Lavar, Ljusinsläpp, Skogshistoria, Sociala aspekter, Träd
I denna studie undersöktes effekten av historisk öppenhet eller slutenhet i skog på lavfloran, samt människors sätt att se på skog. Information om historisk markanvändning på Ekprojektets lokaler togs fram från historiska kartor och genom intervjuer med folk med lokalanknytning, och detta jämfördes med förekomst av lavarter på lokalen, samtidigt som deltagarna intervjuades om deras syn på skog. Resultaten tyder på att lokaler som varit slutna länge är artrikare, vilket kan beror på att fler skuggtoleranta arter hunnit etablera sig, och intervjuerna visade att de flesta hade ett sätt att se på skogen som inte var centrerat runt människan.

Förändringen av skogens slutenhet och dess påverkan på kärlväxters artrikedom
Anna Thureborn
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Skogshistoria, Sociala aspekter, Örtartade kärlväxter
I denna studie undersöktes effekten av historisk öppenhet eller slutenhet i skog på kärlväxtfloran, samt människors sätt att se på skog. Information om historisk markanvändning på Ekprojektets lokaler togs fram från historiska kartor och genom intervjuer med folk med lokalanknytning, och detta jämfördes med förekomst av kärlväxtarter på lokalen, samtidigt som deltagarna intervjuades om deras syn på skog. Resultaten tyder på att även om lokalerna generellt blivit mer slutna de senaste 100 åren så finns många ljuskrävande växter kvar, och intervjuerna visar att sättet att se på skog varierar mycket från person till person.

Visenten, en naturlig naturvårdare
Bjarne Hjärre
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2007
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Buskar, Naturvårdsintressanta arter, Ryggradsdjur, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Igenväxning hotar den biologiska mångfalden i Sverige, och för att motverka detta har återintroduktion av det vilda betesdjuret visent föreslagits. Denna litteraturgenomgång beskriver artens historia och ekologi, och diskuterar möjligheterna till och effekterna av en återintroduktion.

Ekoxens utbredning i Kungsbacka kommun, Status, hot och åtgärder
Teresia Holmberg
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2007
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Dödved, Ekar, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
Populationen av ekoxar i Staborg, Kungsbacka kommun, inventerades och kartlades. 33 individer hittades, med en stark övervikt av honor. Ett åtgärdsprogram för ekoxen i Kungsbacka kommun presenteras också, med förslag på åtgärder för att gynna artens fortlevnad och spridning.

Effekter av naturvårdsgallring på ekföryngring i blandskogar
Suzanne Hayling
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2006
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Denna studie undersökte effekten av naturvårdsgallring på överlevnaden av ekplantor på Ekprojektets 25 lokaler, genom att plantor som märkts upp år 2000, innan gallring, återbesöktes 2005, efter gallring. Ekplantorna hade överlevt bättre i de naturvårdsgallrade ytorna än i referensytorna, och upp till och med 30% ljustillgång var det en tydlig ökning i överlevnad. Resultaten tyder således på att en försiktig naturvårdsgallring kan gynna föryngringen av ek.

Kritiska tätheter av grova träd i Västra Götalands naturskyddsområden
Katarina Andersson
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2006
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Lavar, Skalbaggar, Skogshistoria, Skötsel och förvaltning, Svampar, Träd
Nuvarande tätheter av grova träd i naturskyddsområden i Västra Götaland jämfördes med historiska tätheter, och tre arter knutna till grova träd studerades närmre för att identifiera viktiga faktorer för deras förekomst. Merparten av de studerade lokalerna låg över ett tröskelvärde på 30% av den ursprungliga tätheten grova träd, men få hade en täthet av grova träd som var högre än den historiska tätheten. Förekomsten av de tre studerade arterna, läderbagge, svavelticka och gulpudrad spiklav, visade sig höra samman med antalet träd i ett område.

Effects of Stand Continuity on Biodiversity of Seven Organism Groups in Temperate Deciduous Forest
Åsa Röstell
Kandidatexamen 20 hp, Institutionen för växt- och miljövetenskap, Göteborgs universitet, 2006
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Lavar, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skogshistoria, Snäckor och sniglar, Svampar, Svampmyggor, Örtartade kärlväxter
På 21 av Ekprojektets lokaler undersöktes den skogliga kontinuiteten, det vill säga hur länge marken varit beskogad, genom studier av historiska kartor. Många av lokalerna visade sig ha varit ängs- och hagmarker, som förr ofta var trädbeklädda, och den skogliga kontinuiteten varierade från 100 till 365 år. Detta relaterades sedan till artrikedomen av diverse artgrupper inventerade på lokalerna, och skalbaggar var den enda grupp som visade sig förekomma i högre artantal på lokaler med lång kontinuitet.

Ekoxen, Lucanus cervus (L.) (Coleoptera), en litteraturgenomgång
Teresia Holmberg
Examen 10 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2006
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Dödved, Ekar, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
I denna litteraturstudie presenteras ekoxens ekologi och naturvårdsmässiga status i landet. Ekoxen, som lever i döda rötter av främst ek, har minskat de senaste 100 åren, och mer kunskap krävs för att på ett riktigt sätt kunna arbeta för artens bevarande.

Tillståndet för ekdominerade miljöer i norra Halland - med fokus på föryngring, bete, signalarter och naturvård
Per Florén
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2005
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Lavar, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Trädsammansättning och trädskiktning mättes i nio ekdominerade reservat i norra Halland, för att undersöka tillståndet för eken i dessa områden. Föryngringen av ek var generellt dålig, och bete kan vara en förklaring. Datan och resultaten som tagits fram i studien kommer kunna vara till nytta för framtida jämförelser och skötselbeslut.

Viltbetets påverkan på den biologiska mångfalden - en hägnstudie av effekterna på träd, ris, örter och kryptogamer
Linda Hassel
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Buskar, Ekar, Föryngring, Lavar, Mossor, Skogsdynamik, Träd, Örtartade kärlväxter
För att testa effekten av viltbete på olika kärlväxtarter och kryptogamer mättes höjd, täckningsgrad och betestryck på dessa i 20 inhägnade ytor och 20 ohägnade referensytor i före detta Älvsborgs län. Antalet stammar var 39% högre och hade 31% högre höjdtillväxt på de inhägnade ytorna än på referensytorna, och täckningsgraden för örter och kryptogamer var högre i hägn medan den för gräs, ris och ormbunkar var högre utanför. Hårdast betades lövträd såsom rönn, ek, asp och björk, vilket är problematiskt för lövföryngring och eventuellt lövskogsbruk.

Landskapshistoria och artrikedom - en studie över betydelsen av skogshistoria på landskapsnivå för lokal artrikedom idag
Daniel Johansson
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Landskapsaspekter, Skalbaggar, Skogshistoria, Svampar
I denna studie utforskades sambandet mellan historisk markanvändning och nutida artrikedom av vedsvampar och vedskalbaggar, på 22 av Ekprojektets lokaler i södra Sverige. Vedsvampar visade positiva samband med den historiska mängden lövskog och total skog i det omgivande landskapet, men inga sådana samband hittades för skalbaggar. En ökande historisk andel lövskog i östlig riktning upptäcktes, vilket delvis kan förklara den generellt ökade artrikedomen från väst till öst.

Sambandet mellan grundyta och föryngring hos ek, en jämförelse med ask och lönn
Carola Kokk
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Träd
Denna studie undersökte huruvida mängden plantor av ek, ask och lönn har ett samband med trädslagets grundyta i ett område, det vill säga ifall mer av ett trädslag i ett område också innebär mer föryngring. Studien skedde på 24 av Ekprojektets lokaler i södra Sverige, och ett samband kunde hittas vad gäller ask och lönn, men ej ek. Kanske beror detta på att ekens frön är större, färre, och sprids längre sträckor.

Studier av stickprovsmetodik för landmollusker, En utvärdering av insamlingsmetoden som används för att insamla landmollusker i slutna löv- och blandbestånd med ek i lövskogsprojektet på Göteborgs universitet
Magnus Göranson
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Snäckor och sniglar
Denna studie utvärderade den insamlingsmetodik som användes vid inventeringen av snäck- och snigelfaunan på Ekprojektets 25 lokaler. Insamlingen skedde genom sållning i slumpmässiga provytor, och utvärderades genom att studera så kallade ackumuleringskurvor, som ger ett mått på hur uttömligt en artgrupp inventerats. Uttömligheten varierade, men på det stora hela hade en större del av artsamhällena fångats in.

Trädskiktets påverkan på marklevande mossor i ekdominerad skog
Johan Dahlberg
Examen 20 hp, Botaniska institutionen, Göteborgs universitet, 2003
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Träd
Marklevande mossor påverkas starkt av de trädslag som växer över dem, då olika träd påverkar markkemin olika genom förnanedfall och regnvatten som passerar genom trädets krona. Resultatet av denna undersökning tyder på att artrikedomen av mossor är högre under träd vars förna är basisk och lättnedbrytbar (ask, alm med flera) än under träd med svårnedbrytbar basisk förna (ek, bok). För att gynna artrikedomen av marklevande mossor i skog bör därför trädslag med lättnedbrytbar basisk förna gynnas.

Viltskador på lövträd - Med fokus på föryngring av ek i igenväxta hagmarker
Åsa Berglund
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
En studie av graden av bete på småplantor av olika trädslag utfördes på Ekprojektets lokaler. Resultaten tyder på att ek betas hårdast, följt av ask. Andra faktorer än bete påverkar också plantornas överlevnad, såsom rotkonkurrens och skuggning.

Wood-inhabiting basidiomycetes in cool temperature deciduous forest - Species richness and species density on different kinds of dead wood
Martin Ryberg
Magisterexamen 20 hp, Botaniska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Naturvårdsintressanta arter, Svampar
För att studera den relativa vikten av klen och grov dödved för artrikedomen av vedlevande svampar mättes artantalet svampar på dödved på Ekprojektets lokaler i södra Sverige. Artantalet vedlevande svampar per dödvedsvolym och skogsareal var högre för klen än för grov dödved, och särskilt för sporsäcksvampar visade sig klen dödved vara det överlägset artrikaste substratet. Det är därför viktigt för mångfalden av vedsvampar att dödved av alla storleksklasser finns i en skog.

Ekplantors överlevnad i förhållande till ljus, konkurrens och bete
Anna Bergqvist
Magisterexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Skogsdynamik, Träd
För att studera ekföryngring i sluten skog mättes ekplantors överlevnad mellan två år på 25 av Ekprojektets lokaler, innan naturvårdsgallringen. Dödligheten mellan åren var hög, och den viktigaste faktorn verkade vara ljustillgången, följt av konkurrens från andra växter. För att säkerställa ekföryngring kan det krävas att skogen öppnas upp.

Ekens föryngring i ekhagar i Uddevalla kommun: tillstånd, orsaker och åtgärder
Marcus Fridolvsson
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Föryngringen av ek samt betestrycket studerades på 13 lokaler i Uddevalla kommun. Både betet och den generellt låga ljustillgången bedöms missgynna föryngringen av ek på lokalerna, och det fanns ett tydligt glapp i ålderstrukturen, med få unga plantor. Gallring av större träd samt en lättnad av betestrycket eller inhägnad av ekplantor är skötselåtgärder som skulle kunna bidra till ökad ekföryngring i ekhagar såsom dessa.

Kommunal naturvård, En enkätundersökning om organisation och kompetens
Maria Magnusson, Erik Brimse
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
Denna enkätstudie utvärderade kommuners naturvårdsarbete i förhållande till kompetens. I kommuner med kommunbiolog bedömdes naturvårdsarbetet vara signifikant bättre än i de utan, och även tjänstemän med biologutbildning och ökat antal tjänster för naturvård ökade kvalitén på naturvårdsarbetet. Generellt fanns det brister i naturvårdsarbetet gällande sådana frågor som bildandet av kommunala naturreservat, naturvårdsprogram och beviljande av strandskyddsdispens.

Vedsvampfloran på lövved, vår och höstaspekt
Anna Ljunggren, Lena Stålsjö
Examen 20 hp, Botaniska institutionen, Göteborgs universitet, 2002
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Naturvårdsintressanta arter, Svampar
Vedsvampar inventerades på en av Ekprojektets lokaler, och fynd av dessa jämfördes mellan höst och vår, mellan denna och en tidigare inventering, och mellan björk och ek. Sammanlagt hittades 89 arter vedsvamp, och det var signifikant fler arter som hittades på hösten än på våren, och björk var artrikare än ek. Majoriteten av arterna var inte gemensamma mellan inventeringarna, och dessa resultat tyder på att tillförlitliga inventeringar av vedsvampar bör utföras både vår och höst, och under flera år.

Död ved i ekdominerade nyckelbiotoper - mängd, strukturer och betydelse för mossor och lavar
Marie Tönnberg
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Lavar, Mossor, Träd
Förekomst av död ved undersöktes på Ekprojektets 25 lokaler i södra Sverige, innan naturvårdsgallring, och detta jämfördes med fynd av mossor och lavar växandes på död ved. Medelvolymen av död ved var 12 kubikmeter per hektar, dubbelt så mycket som riksgenomsnittet, och ca hälften av dödveden utgjordes av grov ved. Artantalet mossor och lavar hade inget samband med mängden död ved, däremot fanns ett samband mellan deras artsammansättning och typen av dödved, det vill säga liggande stammar, stubbar eller stående döda träd.

Epixyla lavar och mossor i ädellövskog - mångfald i relation till habitatets variation
Mattias Lindholm
Examen 20 hp, Botaniska institutionen, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Lavar, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Träd
I denna studie inventerades lavar och mossor på död ved på Ekprojektets 25 lokaler i södra Sverige, och fynden av dessa relaterades till faktorer såsom nedbrytningsgrad, typ av dödved och dödvedstätheten på lokalen. Stubbar hade en signifikant högre arttäthet än lågor, och artsammansättningen varierade med nedbrytningsgraden.

The occurrence of steep forest terrain in Swedish lowland nature reserves: a test of the "worthless land hypothesis"
Mikael Reinhardt
Examen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning
För att testa antagandet att naturområden som skyddas främst är sådana med lågt kommersiellt värde mättes mängden impediment, det vill säga obrukbar mark, i skyddade och oskyddade skogsområden i södra Sverige. Skyddade områden hade signifikant fler impediment än oskyddade områden, och yngre skyddade områden hade fler impediment än äldre. Detta tyder på att sentida naturvårdsförvaltning har haft fel fokus, då impediment inte behöver skyddas eftersom risken för exploatering är låg eller obefintlig, och en överrepresentation av sådana marker försämrar möjligheterna att bevara den biologiska mångfalden i sin helhet.

Stor flatbagge, Peltis grossa i norra Värmland
Maria Carlsson
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Dödved, Landskapsaspekter, Ljusinsläpp, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning
Studien, som utfördes i norra Värmland, syftade till att undersöka förekomst och miljökrav för den rödlistade skalbaggen stor flatbagge, som lever i döda stående trädstammar, ett skogselement som blivit allt sällsyntare. Ungefär 40% av de undersökta högstubbarna hade kläckhål av arten, och den visade sig föredra stubbar i öppet till halvöppet läge, men verkade inte påverkas av avståndet till skogliga värdekärnor vilket indikerar god spridningsförmåga. Arten kan vara lämplig som indikator eller kvittens vid utvärdering av skogsbrukets naturvårdshänsyn.

Ansvarsarter - ett regionalt arbetsredskap i det praktiska skogsvårdsarbetet? En studie av rödlistade arter och deras biotoper i Dalsland
Anna Lindberg
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Lavar, Skötsel och förvaltning, Svampar, Örtartade kärlväxter
För att utveckla en metod för framtagande av regionala ansvarsarter, det vill säga arter med minst 10% av sina nationella förekomstlokaler i en region, användes fynd av rödlistade kärlväxter, lavar och vedlevande tickor i Dalsland. 15 arter identifierades som ansvarsarter, och den viktigaste biotopen för dessa var barrblandskog med asp, som också är en biotoptyp som är väl representerad inom skyddade områden i Dalsland, relativt till andra biotoptyper. Ansvarsarter kan vara ett användbart verktyg för naturvårdsarbetet och kan identifiera arter och biotoptyper som bör ligga i fokus, men metoden och begreppet bör utvidgas.

The importance of fine woody debris for species richness of wood inhabiting Ascomycetes in hardwood forests in southern Sweden
Bettina Olausson
Magisterexamen 20 hp, Institutionen för systematisk botanik, Göteborgs universitet, 2001
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Naturvårdsintressanta arter, Svampar
Artrikedomen av vedsvampar jämfördes mellan grov och klen dödved på Ekprojektets 25 ekdominerade lokaler. Både i fråga om total artrikedom per volym dödved och rödlistade arter och signalarter var den klena dödveden signifikant rikare än den grövre. Resultaten tyder på att klen dödved kan vara viktigare för artrikedomen av vedsvampar än vad som tidigare antagits.

Korridorer för att binda samman naturreservat i skogslandskapet - En fallstudie från Västra Götalands län
Anders Blomgren
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Landskapsaspekter, Skötsel och förvaltning
Biologiska värden i potentiella korridorer mellan skogliga naturreservat i Västra Götaland studerades. Studien baserades på flygfoton, och faktorer som mättes var de potentiella korridorernas längd, bredd, andelen skog, lövskog och äldre skog. Hälften av de undersökta områdena visade sig ha goda förutsättningar för att bli naturvårdskorridorer.

Non-industrial private forest owners' role in the potential establishment of buffer zones around nature reserves in southern Sweden
Helena Söderlundh
Examen 20 hp, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
33 små privata skogsägare intervjuades om deras attityd mot att naturreservat utvidgades på deras mark. De flesta var negativt inställda till att marken blev naturreservat eller buffertzon om de inte blev kompenserade, men med ekonomisk kompensation kunde ca hälften tänka sig att acceptera. Generellt hade äldre skogsägare mark med högre naturvärden, men de ansåg också till högre grad än de yngre att ansvaret för naturvård främst ligger hos staten snarare än privata skogsägare.

Monitoring Retention of Trees and CWD on Clearcuts in South-Western Sweden
Martin Liungman
Kandidatexamen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Biobränsle och annat virkesuttag, Dödved, Skötsel och förvaltning, Träd
I en uppföljning på en tidigare inventering mättes fyra år senare kvarlämnad dödved och levande träd på 40 hyggen i Västra Götaland. Båda elementen hade minskat under perioden, vilket är oroväckande för den biologiska mångfalden i skogsbruket.

Kommunal planering i omgivningar till naturreservat i södra Sverige: aspekter på behov av och möjligheter att införa buffertzoner
Anna Thorstensson
Examen, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
Markplanering i kommunala översiktsplaner jämfördes mellan potentiella buffertzoner till naturreservat och kontrollytor. Gröna intressen, särskilt riksintressen för naturvård och friluftsliv, var betydligt vanligare i buffertzonerna än i kontrollytorna. Resultaten indikerar att det till stor del finns naturvårdsintressanta marker runt naturreservat som skulle kunna avsättas och fungera som buffertzoner.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2018-03-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?