Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vetenskapliga artiklar

Här presenteras vetenskapliga artiklar med anknytning till Ekprojektet eller annan skoglig naturvårdsforskning i omvänd kronologisk ordning.
Klicka på en titel för att öppna artikeln i PDF-form (vissa artiklar nås via ResearchGate). Längst ned på sidan finns även en förteckning över doktorsavhandlingar.

Tidskriftsartiklar

Gran, O & Götmark, F. Long term experimental management in Swedish mixed oak rich forests has a positive effect on saproxylic beetles after 10 years. Biodiversity & Conservation, on-line

Götmark F & Götmark E. 2017. Management, Scientific Approach, and Practice: A Comment on Corlett. Trends in Ecology & Evolution 32:237-238
 

Strict reserves, IUCN classification, and the use of reserves for scientific research: a comment on Schultze et al. (2014) (ResearchGate)
Frank Götmark, Keith Kirby, Michael B. Usher
Biodiversity and Conservation 24: 3621-3625, 2015
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Debattinlägg, Skötsel och förvaltning
I denna replik på en tidigare artikel framhäver författarna vikten av att vetenskaplig forskning är ett av kriterierna som används vid bildandet av naturreservat, särskilt i skog. Detta tillåter värdefull, långsiktig, experimentell forskning som kan utvärdera effekterna av olika typer av skötsel.

Exclosures can favour natural regeneration of oak after conservation-oriented thinning in mixed forests in Sweden: a 10-year study (ResearchGate)
Jenny Leonardsson, Magnus Löf, Frank Götmark
Forest Ecology and Management 354: 1-9, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, BuskarEkar, Föryngring, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Träd
För att kunna uppskatta effekten av viltbete på föryngringen av ek efter naturvårdsgallring och testa en eventuell skötselåtgärd sattes ett antal hägn upp i 13 gallrade ekrika blandskogar i södra Sverige, och tillväxten av vedartade växter mättes 10 år efter detta. Ekar över ca en halvmeter var vanligare förekommande i hägn än utanför, men andra lövträd och buskar än ek gynnades mer och kan konkurrera ut ekarna. Resultaten tyder på att kontinuerlig skötsel kan vara nödvändig för att försäkra föryngringen av ek i dessa skogar, även innanför viltstängsel.

Conservation Thinning in Secondary Forest: Negative but Mild Effect on Land Molluscs in Closed-Canopy Mixed Oak Forest in Sweden (ResearchGate)
Birte Rancka, Ted von Proschwitz, Kristoffer Hylander, Frank Götmark
PLoS ONE 10, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Snäckor och sniglar
Effekten av naturvårdsgallring på landlevande snäckor och sniglar studerades i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. Denna artgrupp är känslig mot uttorkning och markstörning, och resultaten visade också att artrikedomen sjunkit och de flesta arterna påverkats negativt av gallringen. Dock var effekten relativt mild, och försiktig naturvårdsgallring bör vara kompatibel med bibehållen eller till och med ökad artrikedom av snäckor och sniglar över en längre tidsperiod.

Differential survival and growth of stumps in 14 woody species after conservation thinning in mixed oak-rich temperate forests (ResearchGate)
Jenny Leonardsson, Frank Götmark
European Journal of Forestry Research 134: 199-209, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Buskar, Ekar, Föryngring, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Responsen hos olika träd- och buskarter på avverkning strax ovan marken undersöktes efter naturvårdsgallring i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. Högst överlevnad hade hassel och lind, lägst björk och bok, och något förvånande hittades inget samband mellan stubbdiameter och överlevnad, det vill säga små och stora träd och buskar överlevde lika väl. Resultaten är användbara för att kunna förutsäga effekten av gallring i olika sorters skogar.

Regeneration of oaks (Quercus robur/Q. petraea) and three other tree species during long-term succession - after catastrophic disturbance (windthrow)
Frank Götmark, Charliene Kiffer
Plant Ecology 215: 1067-1080, 2014
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, DödvedEkar, Föryngring, Skogsdynamik, Träd
1969 föll en planterad granskog i sydvästra Sverige av stormfällning och uttag av allt granvirke, och efter att marken lämnades till fri utveckling har det på platsen växt upp en lövskog som undersöktes i denna studie. Björk, rönn och bok dominerade i skogen, dödvedsproduktionen var hög, och mängden ek var lägre än i omgivningen, men ändå inte försumbar. Ekar tycks kunna överleva i skog över en 40-årig successionsfas, och den långsiktiga överlevnaden av ek i tempererade skogar beror troligtvis på artens långa livslängd, ekologiska flexibilitet, och motståndskraft mot störning.

Retaining trees for conservation at clearcutting has increased structural diversity in young Swedish production forests
Nic Kruys, Jonas Fridman, Frank Götmark, Per Simonsson, Lena Gustafsson
Forest Ecology and Management 304: 312-321, 2013
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Dödved, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen undersöktes effekterna av 25 år av sparande av träd vid slutavverkningar i Sverige. Perioden 1997-2007 ökade mängden död ved i ungskogar markant, och kvarlämnade levande träd har också ökat de senaste decennierna. Resultaten tyder på en positiv effekt av kvarlämnande av träd vid slutavverkningar, men mängden dödved i ungskogar är fortfarande relativt låg jämfört med äldre skog.

Habitat management alternatives for conservation forests in the temperate zone: Review, synthesis, and implications
Frank Götmark
Forest Ecology and Management 306: 292-307, 2013
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning
I denna litteraturöversikt ger Frank Götmark en sammanfattning av det rådande kunskapsläget gällande skötsel av tempererade naturvärdesskogar, och fyra skötselalternativ diskuteras: fri utveckling, traditionell hävd, icke-traditionell skötsel i form av till exempel naturvårdsgallring, och artspecifik skötsel. En kombination av skötselmetoder kan användas, och när metoder som syftar till att återskapa ett specifikt habitat i skogen används bör även andra alternativ övervägas då det sällan finns ett "rätt" alternativ. De olika alternativen bör även undersökas experimentellt, långsiktigt.

Partial cutting can enhance epiphyte conservation in temperate oak-rich forests
Björn Nordén, Heidi Paltto, Christina Claesson, Frank Götmark
Forest Ecology and Management 270: 35-44, 2012
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Biobränsle och annat virkesuttag, Ekar, Lavar, Ljusinsläpp, Mossor, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning
Effekten av naturvårdsgallring på lavar och mossor växandes på ekar studerades i 24 ekrika blandskogar i södra Sverige. En positiv effekt av gallringen sågs på både lavar och, till en lägre grad, mossor. Försiktig naturvårdsgallring i slutna ekskogar verkar således gynna dessa artgrupper på kort sikt.

Shrubs protect oak seedlings against ungulate browsing in temperate broadleaved forests of conservation interest: A field experiment
Anna M. Jensen, Frank Götmark, Magnus Löf
Forest Ecology and Management 266: 187-193, 2012
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Buskar, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning
Överlevnaden av ekplantor som växt upp med eller utan skyddande buskage efter naturvårdsgallring studerades i 10 ekrika blandskogar i södra Sverige. Det visade sig att plantorna som skyddats av buskar betades 20 procentenheter mindre än de som växt oskyddat, men några år efter gallring ökade dödligheten bland ekplantorna på grund av konkurrens från buskarna. Resultaten tyder på att skydd av buskar kan vara en metod för att minska tidigt bete på ungplantor av ek och således gynna ekföryngringen.

How we improved a landscape study of species richness of beetles in woodland key habitats, and how model output can be improved
Frank Götmark, Emil Åsegård, Niklas Franc
Forest Ecology and Management 262: 2297-2305, 2011
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
I denna uppföljning på en tidigare studie om vilka lokala faktorer och landskapsfaktorer som påverkar artrikedom av vedlevande skalbaggar knutna till ek inventerades artgruppen på de ursprungliga 21 ekrika blandskogslokalerna i södra Sverige samt på 11 nya ekrika lokaler med större ekologisk variation. I en jämförelse mellan artrikedom av vedlevande och rödlistade arter och ett antal miljöfaktorer visade sig en kombination av lokala och landskapsfaktorer vara viktiga för artrikedomen; viktigast för de vedlevande arterna var lokal mängd död ved, medan graden av naturvärdesskog i det omkringliggande landskapet var viktigast för de rödlistade arterna. En uppföljande två-stegs studie av experiment och landskap, som i detta fall, kan vara användbar vid studier av artrika grupper såsom skalbaggar.

Development of Secondary Woodland in Oak Wood Pastures Reduces the Richness of Rare Epiphytic Lichens
Heidi Paltto, Anna Nordberg, Björn Nordén, Tord Snäll
PLoS ONE 6, 2011
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Ekar, Lavar, Naturvårdsintressanta arter
Rödlistade lavar växandes på gamla ekar inventerades i Östergötland. 52 ekar med varierande grad av igenväxning studerades, och resultaten visade tydligt att antalet rödlistade arter ökar med öppenhet kring eken. Det är alltså viktigt för dessa arters överlevnad att gamla ekar frihuggs.

Factors influencing presence-absence of oak (Quercus spp.) seedlings after conservation-oriented partial cutting of high forests in Sweden (ResearchGate)
Frank Götmark, Kaitlin M. Schott, Anna M. Jensen
Scandinavian Journal of Forest Research 26: 136-145, 2011
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, BuskarEkar, Föryngring, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik
Föryngring av ek efter naturvårdsgallring studerades i 11 ekrika blandskogar i södra Sverige. Ett högt fältskikt av örter och vedartade växter hade en negativ effekt på föryngringen, medan hög markfuktighet hade en positiv effekt. Plantor skyddade av till exempel taggiga buskar överlevde sämre, men om de överlevde växte de sig generellt högre.

Multispecies and multiscale conservation planning: Setting quantitative targets for red-listed lichens on ancient oaks (ResearchGate)
Heidi Paltto, Ingrid Thomasson, Björn Nordén
Conservation Biology 24: 758-768, 2010
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Landskapsaspekter, Lavar, Naturvårdsintressanta arter
Lavar som växer på jätteekar studerades på 50 sådana ekar i Östergötland, och effekten av antalet andra jätteekar i det omgivande landskapet på lavfloran analyserades. Tre av de fem studerade lavarterna påverkades positivt av antalet jättekar i den mindre skalan, 500 meter från trädet. De två andra arterna påverkades positivt av ekar i den större skalan, från 500 meter upp till 7 kilometer. I bevarande av lavfloran på jätteekar är det alltså viktigt att prioritera landskap där tätheten av sådana ekar är stor.

Education and advice contribute to increased density of conservation trees, but not saplings, in young forest in Sweden
Frank Götmark, Jonas Fridman, Göran Kempe
Journal of Environmental Management 90: 1081-1088, 2009
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Föryngring, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter, Träd
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen undersöktes huruvida den rådgivning som ges skogsägare i fråga om föryngring och sparande av lövträd gett effekt. Mellan perioderna 1983-1987 och 1998-2002 hittades ingen positiv effekt på antalet ungplantor av lövträd, däremot ökade antalet större naturvärdeslövträd. Resultaten tyder således på att naturvårdsvägledning för skogsägare i vissa fall kan ge en positiv effekt.

Conflicts in conservation: woodland key habitats, authorities, and private forest owners in Sweden (ResearchGate)
Frank Götmark
Scandinavian Journal of Forest Research 24: 504-514, 2009
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
En enkätbaserad studie av konflikter mellan markägare och myndigheter gällande nyckelbiotoper utfördes, och faktorer som kan förutsäga sådana konflikter indentifierades. Ålder visade sig vara den viktigaste faktorn, då markägare som varit inblandade i konflikter hade en i genomsnitt lägre ålder (54 år) än övriga (62 år). En möjlig förklaring är att yngre markägare till större del är ekonomiskt beroende av skogen de brukar (nyckelbiotoper kan inte avverkas).

Experiments for alternative management of forest reserves: effects of partial cutting on stem growth and mortality of large oaks (Quercus robur/Q. petraea)
Frank Götmark
Canadian Journal of Forest Research 39: 1322-1330, 2009
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning
Tillväxten och överlevnaden hos stora ekar mättes efter naturvårdsgallring i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. I genomsnitt hade ekar i gallrade ytor en 23% ökad tillväxt jämfört med referensytor, men flera lokaler visade ingen skillnad och på en lokal hade ett antal medelgrova ekar dött efter gallringen men ej i referensytan. Slutsatsen är att gallring runt medelgrova ekar generellt gynnar deras tillväxt, men att resultaten kan variera och körning med tunga maskiner (skotare) på lerig mark kan eventuellt skada äldre ekar.

Oak woodland restoration: testing the effects on biodiversity of mycetophilids in southern Sweden
Bjørn Økland, Frank Götmark, Björn Nordén
Biodiversity and Conservation 17: 2599-2616, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Biobränsle och annat virkesuttag, Naturvårdsgallring, Svampmyggor
Effekten av naturvårdsgallring på den dåligt utforskade organismgruppen svampmyggor undersöktes i 15 slutna ekrika blandskogar i södra Sverige. Sammanlagt insamlades 14 600 individer av 286 arter, och resultatet visade att artrikedomen inte påverkats nämnvärt av gallringen.

Partial cutting reduces species richness of fungi on woody debris
Björn Nordén, Frank Götmark, Martin Ryberg, Heidi Paltto, Johan Allmér
Canadian Journal of Forest Research 38: 1807-1816, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Naturvårdsintressanta arter, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning, Svampar
Effekten av naturvårdsgallring på vedsvampar levandes på klen och grov dödved undersöktes i 21 slutna ekrika blandskogar i södra Sverige. Artrikedom av både basid- och sporsäcksvampar minskade efter gallring, och total artrikedom minskade på klen dödved men ej grov dödved. Resultaten tyder på att även försiktig naturvårdsgallring kan ha negativa konsekvenser för vedlevande svampar, särskilt på klen dödved, och att förslagsvis 30% av skogsytan i ekrika skogar bör undantas från gallring.

Biobränsle från lövdominerad skog: uttagsnivå och relation till biologisk mångfald på dödved
Björn Nordén, Frank Götmark
Rapport Energimyndigheten, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Biobränsle och annat virkesuttag, Dödved, Ekar, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Svampar
Effekten av naturvårdsgallring med biobränsleuttag på vedsvampar levandes på död ved i form av liggande döda ekar (fällda vid naturvårdsgallring) undersöktes i 25 slutna ekrika blandskogar i södra Sverige. Ingen statistisk skillnad i artantalet vedsvampar före och efter gallring kunde identifieras, men mellan lågorna verkade ökat ljusinsläpp och ökad nedbrytningsgrad leda till högre artantal. Resultaten tyder på att en försiktig naturvårdsgallring med biobränsleuttag kan kombineras med bibehållen artrikedom av svampar på död ekved.

Partial cutting as a conservation alternative for oak Quercus spp. forest – response of bryophytes and lichens on dead wood
Heidi Paltto, Björn Nordén, Frank Götmark
Forest Ecology and Management 256: 536-547, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Lavar, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Naturvårdsgallring
Effekten av naturvårdsgallring på mossor och lavar levandes på dödved i form av lågor (liggande döda träd) och stubbar undersöktes i 15 slutna ekrika blandskogar i södra Sverige. Artsammansättningen skiftade efter gallring mot en mer torktålig flora, och artrikedomen lavar på stubbar ökade medan artrikedomen mossor minskade något. De milda eller neutrala effekterna tyder på att försiktig naturvårdsgallring kan utföras utan nämnvärd påverkan på lav- och mossfloran på död ved.

Openness in management: hands-off vs partial cutting in conservation forests, and the response of beetles
Niklas Franc, Frank Götmark
Biological Conservation 141: 2310-2321, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Ljusinsläpp, NaturvårdsgallringNaturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning, Örtartade kärlväxter
Genom en omfattande inventering i 22 ekrika blandskogar i södra Sverige studerades effekten av naturvårdsgallring på vedlevande och växtätande skalbaggar. Insamlingar skedde före och efter gallring, och sammanlagt fångades 59 000 individer av 1174 arter. Både vedlevande skalbaggar på ek och växtätande skalbaggar ökade med ca 35% efter gallringen, och detta tyder på att grupperna på kort sikt påverkas positivt av att skogen öppnas upp.

Are small sedentary species affected by habitat fragmentation? Local vs landscape factors predicting richness and composition of land molluscs in Swedish conservation forests
Frank Götmark, Ted von Proschwitz, Niklas Franc
Journal of Biogeography 35: 1062-1076, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Landskapsaspekter, Ljusinsläpp, Snäckor och sniglar
För att studera hur lokala faktorer och det omkringliggande landskapet påverkar artrikedom av snäckor och sniglar relaterades artrikedomen av denna grupp till ett antal faktorer i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. De lokala faktorerna "pH i förnan" samt "blockförekomst" var viktigast, men även mängden lövskog och nyckelbiotoper i det omkringliggande landskapet hade inverkan. Även om snäckor och sniglar är mer beroende av lokala faktorer än andra grupper kan man således inte bortse från landskapet vid naturvårdsskötsel med avseende på gruppen.

Annotated checklist of fungus gnats from Sweden (Diptera: Bolitophilidae, Diadocidiidae, Ditomyiidae, Keroplatidae and Mycetophilidae) (ResearchGate)
Jostein Kjærandsen, Kjell Hedmark, Olavi Kurina, Alexei Polevoi, Bjørn Økland, Frank Götmark
Insect Systematics and Evolution Supplements 65: 1-128, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Landskapsaspekter, Svampmyggor
En checklista över alla de i Sverige funna arterna svampmyggor presenteras, med fynddata för varje art. 137 arter rapporteras som nya för landet, och ytterligare 36 arter som nya för vetenskapen, för ett totalantal av 722 arter förekommande i Sverige.

Careful partial harvesting in conservation stands and retention of large oaks favour oak regeneration
Frank Götmark
Biological Conservation 140: 349-358, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skötsel och förvaltning
Föryngringen och överlevnaden av ekplantor efter naturvårdsgallring studerades i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. Täthet av småplantor, samt överlevnad och tillväxt av plantor som märkts upp och följts före och efter gallring, var högre i gallrade ytor än i referensytor. Överlevnad och tillväxt hade även ett positivt samband med kronöppenheten runt plantan, och dessa resultat tyder på att gallring i slutna ekskogar kan gynna föryngringen av ek, åtminstone initialt.

Standing or downed dead trees – does it matter for saproxylic beetles in temperate oak-rich forest?
Niklas Franc
Canadian Journal of Forest Research 37: 2494-2507, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
Skillnaden i artrikedom av vedlevande skalbaggar mellan lågor och högstubbar av ek studerades i 13 ekrika blandskogar i södra Sverige. Resultaten visade att lågor är ett artrikare substrat än högstubbar, men att artsammansättningen skiljer sig mellan substraten. Det är således lämpligt att skapa inte bara högstubbar utan även lågor vid skogliga naturvårdsåtgärder.

Indicators of biodiversity, what do they indicate? Lessons for conservation of cryptogams in oak-rich forest
Björn Nordén, Heidi Paltto, Frank Götmark, Kjell Wallin
Biological Conservation 135: 369-379, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, LavarMossor, Naturvårdsintressanta arter, Svampar
Studien undersökte ifall rödlistade mossor och lavar samvarierar med mossor och lavar som klassats som indikatorarter, i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. Antalet indikatorarter samvarierade med antalet rödlistade lövskogsspecialiserade lavarter samt med total artrikedom av lavar och vedlevande svampar, och antalet rödlistade lavarter samvarierade med total artrikedom av lövskogsspecialiserade lavar. Resultaten tyder på att indikatorarter av de aktuella grupperna inte nödvändigtvis indikerar rödlistade arter, utan istället bör ses som indikerande områden med generellt höga naturvärden.

Factors and scales potentially important for saproxylic beetles in temperate mixed oak forest
Niklas Franc, Frank Götmark, Bjørn Økland, Björn Nordén, Heidi Paltto
Biological Conservation 135: 86-98, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Skalbaggar
För att studera vilka faktorer som påverkar artrikedomen av vedlevande skalbaggar, och rödlistade vedlevande skalbaggar, relaterades fynd av dessa grupper till ett antal lokala faktorer och landskapsfaktorer i 21 ekrika blandskogar i södra Sverige. Det visade sig att två viktiga faktorer för artrikedom av både vedlevande skalbaggar och rödlistade skalbaggar var mängden ekrika nyckelbiotoper samt mängden död ved i landskapet. Detta är användbar kunskap för naturvårdsskötsel och planering med hänsyn till dessa arter, då det indikerar att fokus för bevarande av dem bör läggas i områden med höga koncentrationer av lämplig värdefull skog i landskapet.

At which spatial and temporal scales does landscape context affect local density of Red Data Book and Indicator species?
Heidi Paltto, Björn Nordén, Frank Götmark, Niklas Franc
Biological Conservation 133: 442-454, 2006
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Landskapsaspekter, Lavar, Mossor, Naturvårdsintressanta arter, Svampar, Örtartade kärlväxter
Sambandet mellan fynd av rödlistade arter av kärlväxter, mossor, lavar och vedlevande svampar och ett antal lokala faktorer och landskapsfaktorer undersöktes i 22 ekrika blandskogar i södra Sverige. Det visade sig att antalet rödlistade arter ökade med ökad andel ädellövskog eller lövskog i det omgivande landskapet, och att kärlväxter och vedlevande svampar var artrikare på lokaler där andelen värdefull skog var hög för 120 år sedan, vilket indikerar en fördröjd reaktion på förändringar i markanvändning. En skala på ca 5 kilometer föreslås som lämplig för arbete med bevarande av många av arterna i tempererad lövskog.

Lövträd i södra Sverige: föryngring, begränsande faktorer och förändringar
Frank Götmark, Jonas Fridman, Göran Kempe, Hans Toet
Svensk Botanisk Tidskrift 100.2: 85-90, 2006
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Skogsdynamik, Träd
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen undersöktes föryngringen av lövträd i relation till skogstyp och växtplatsens bördighet i södra Sverige mellan 1985 och 2000. Björk, ek, sälg och rönn med flera föryngrade sig främst i barr- och blandskogar, medan lind, ask och alm främst föryngrade sig i lövskog, och de flesta trädarterna var inte beroende av hög bördighet i marken för föryngring. Andelen små lövträd i sydsvenska skogar har dock inte ökat i någon högre mån under den studerade perioden, och en lösning på detta föreslås vara att genom den naturliga föryngringen av ett antal lövträdsarter i barrdominerade produktionsskogar arbeta mot en övergång till blandskogsbruk.

What about the regeneration of oaks in the Swedish forests? (The oak – history, ecology and management)
Frank Götmark
Rapport Naturvårdsverket, 2006
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, LandskapsaspekterNaturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Resultaten från två studier gällande ekföryngring presenteras översiktligt. Den första studien, gällande vart i landskapet ekar föryngrar sig, visar att även om ekar föryngrar sig i signifikant högre grad i lövskogar, så sker ekföryngringen i Sverige rent numerärt främst i barrskogar. Den andra studien, utförd inom Ekprojektet, visar att naturvårdsgallring kan vara ett sätt att gynna ekföryngring i slutna ekdominerade blandskogar.

New species of Moristroma (Ascomycetes) and phylogenetic position of the genus (ResearchGate)
Björn Nordén, Stellan Sunhede, Ellen Larsson
Mycological Progress 4: 325-332, 2005
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Svampar
Två arter sporsäcksvampar beskrivs som nya för vetenskapen, en från södra Sverige och en från Japan. Arterna hittades växandes på exponerad kärnved av ekgrenar, och förutom beskrivningar och illustrationer av arternas morfologi ges i artikeln även en presentation av deras systematik.

Broadleaved tree species in conifer-dominated forestry: regeneration and limitation of saplings in southern Sweden
Frank Götmark, Jonas Fridman, Göran Kempe, Björn Nordén
Forest Ecology and Management 214: 142-157, 2005
Ämnen: Relaterad skoglig naturvårdsforskning, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Träd
Tätheten av ungplantor av lövträd kvantifierades för ett antal olika beståndstyper i södra Sverige. Föryngringen av bok, lind, ask och alm skedde främst i ädellövdominerade skogar, men föryngringen av björk, rönn och ek främst i barrdominerade skogar. Resultaten tyder på att relativt kostnadseffektiva skötselmetoder skulle kunna gynna föryngring av flertalet lövträd i barrdominerad produktionsskog, vilket kan leda till blandbestånd av värde både för skogsbruket och för naturvården.

Browsing damage on broadleaved trees in semi-natural temperate forest in Sweden, with a focus on oak regeneration
Frank Götmark, Åsa Berglund, Kerstin Wiklander
Scandinavian Journal of Forest Research 20: 223-234, 2005
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Ekar, Föryngring, Skogsdynamik, Träd
En studie av graden av bete på småplantor av olika lövträdslag utfördes på 25 ekrika lokaler i södra Sverige. Resultaten tyder på att ek är det trädslag som betas hårdast följt av ask, och att graden av bete samvarierar med graden av skydd för viltet (främst älg och rådjur) i närområdet. Ekar påverkas också negativt av ljuskonkurrens från andra trädslag, och för att säkerställa föryngring av ek i slutna blandskogar kan aktiva åtgärder såsom stängsling eller naturvårdsgallring krävas.

Evaluating partial cutting in broadleaved temperate forest under strong experimental control: short-term effects on herbaceous plants
Frank Götmark, Heidi Paltto, Björn Nordén, Elin Götmark
Forest Ecology and Management 214: 124-141, 2005
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Örtartade kärlväxter
Effekten av naturvårdsgallring på örtartade kärlväxter undersöktes på sex slutna ekrika lokaler i södra Sverige före och direkt efter gallring. Artantalet örtartade kärlväxter hade ökat med i genomsnitt 18%, och omsättningen av arter mellan åren var stort. Resultaten visade ingen negativ effekt av naturvårdsgallring på den örtartade kärlväxtfloran, men vissa störningskänsliga skogsarter bör kunna påverkas negativt av att skogen öppnas upp, och således är variation i beståndsstruktur och åtgärder att rekommendera.

Regional diversity of mycetophilids (Diptera: Sciaroidea) in Scandinavian temperate forests
Bjørn Økland, Frank Götmark, Björn Nordén, Niklas Franc, Olavi Kurina, Alexei Polevoi
Biological Conservation 121: 9-20, 2005
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, LandskapsaspekterNaturvårdsgallring, Svampmyggor
För att utforska kraven hos den dåligt kända artgruppen svampmyggor inventerades artrikedomen av dessa på 15 ekrika lokaler i södra Sverige, för att sedan relateras till ett antal landskapsfaktorer och lokala miljöfaktorer. Nederbördsmängd och mängden närliggande blandskog med naturvärde var kopplat till artrikedomen hos gruppen, och vid en jämförelse med liknande studier utförda i norra Sverige visade sig de boreala skogarna vara mer artrika än de sydliga, boreonemorala skogarna. Resultaten tyder på att åtgärder som tros gynna andra organismgrupper, såsom naturvårdsgallring och kapning av gran, kan missgynna artrikedomen hos svampmyggor.

Reinforcement capacity of potential buffer zones: Forest structure and conservation values around forest reserves in southern Sweden
Maria Thorell, Frank Götmark
Forest Ecology and Management 21.2: 333-345, 2005
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Buskar, Dödved, Landskapsaspekter, Naturvårdsintressanta arter, Skötsel och förvaltning, Träd, Örtartade kärlväxter
De relativa naturvärdena i områden i direkt anslutning till skogsdominerade naturreservat som saknar buffert-zoner uppskattades i södra Sverige, för att undersöka till vilken grad reservat är isolerade i det omkringliggande landskapet. Grundläggande indikatorer på naturvärden, såsom andelen lövskog, mängden grova levande träd, och dödved, avtog i en gradient från reservatsgränserna med relativt höga värden inom en potentiell buffert-zon på 200 meter. Naturreservat med höga naturvärden hade även högre naturvärden i den absoluta omgivningen, och resultaten tyder på att skogsdominerade naturreservat inte kan förutsättas vara isolerade, men att officiellt skydd av buffert-zoner ändå är att rekommendera för att säkerställa värdena i framtiden.

Fungus gnats (Diptera: Sciaroidea excl. Sciaridae) in the Swedish boreonemoral forests (ResearchGate)
Olavi Kurina, Alexei Polevoi, Frank Götmark, Bjørn Økland, Niklas Franc, Björn Nordén, Kjell Hedmark
Studia Dipterologica 11: 471-488, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Svampmyggor
En översikt ges över de svampmyggor som insamlats i 17 av Ekprojektets ekrika blandskogar i södra Sverige, 2001 och 2002. Sammanlagt insamlade 9999 individer som artbestämdes till 250 arter, varav 76 nya för Sverige. En komplett artlista med fynduppgifter ges.

Dead wood in semi-natural temperate broadleaf woodland: contribution of coarse and fine dead wood, attached dead wood and stumps
Björn Nordén, Frank Götmark, Marie Tönnberg, Martin Ryberg
Forest Ecology and Management 194: 235-248, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Biobränsle och annat virkesuttag, Dödved, Ekar, Träd
Dödved i skog är ett viktigt substrat för den biologiska mångfalden, men oftast mäts bara grov dödved vid naturvårdsinventeringar. I denna studie mättes dödved över 1 centimeter i diameter, inkluderande liggande och stående dödved och dödved fastsittande på träd, i 25 ekrika blandskogar i södra Sverige. Mängden klen dödved utgjorde ca hälften av den totala dödvedsvolymen och samvarierade inte med mängden grov dödved, vilket tyder på att inventeringar som enbart mäter grov dödved kan förbise en stor del av den totala dödveden på en lokal.

Relative importance of coarse and fine woody debris for the diversity of wood-inhabiting fungi in temperate broadleaf forests
Björn Nordén, Martin Ryberg, Frank Götmark, Bettina Olausson
Biological Conservation 117: 1-10, 2004
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Svampar
För att studera den relativa vikten av klen och grov dödved för artrikedomen av vedlevande svampar mättes artantalet svampar på dödved på 25 ekrika lokaler i södra Sverige. Artantalet vedlevande svampar per dödvedsvolym och skogsarea var högre för klen än för grov dödved, och särskilt för sporsäcksvampar visade sig klen dödved vara det överlägset artrikaste substratet. Det är därför viktigt för mångfalden av vedsvampar att dödved av alla storleksklasser finns i en skog.

Vedsvampfloran på lövträdsved (Vedlevande arters krav på substrat)
Björn Nordén
Artdatabanken Rapport 7: 71-73, 2003
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Svampar
Björn Nordén ger en sammanfattning av inventeringarna av vedsvampfloran inom Ekprojektet, och beskriver preferenserna för basidsvampar och sporsäcksvampar på lövträdsved. Kraven skiljer sig mellan basidsvamparna och sporsäcksvamparna vad gäller trädslag, diameter och nedbrytningsgrad på dödveden; sporsäcksvamparna, som generellt är dåligt kända, har till exempel en stark preferens för klen dödved.

Size of nature reserves: densities of large trees and dead wood indicate high value of small conservation forests in southern Sweden
Frank Götmark, Maria Thorell
Biodiversity and Conservation 12: 1271-1285, 2003
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Dödved, Landskapsaspekter, Skötsel och förvaltning
De relativa naturvärdena i stora naturreservat och små nyckelbiotoper undersöktes. De små nyckelbiotoperna hade generellt en högre grad av strukturer såsom stora träd och liggande döda träd än naturreservaten. Resultaten tyder på att trots problematik kring kanteffekter är små naturvårdsskogar förmodligen viktiga i ett fragmenterat landskap.

Buffer zones for forest reserves: opinions of land owners and conservation value of their forest around nature reserves in southern Sweden
Frank Götmark, Helena Söderlundh, Maria Thorell
Biodiversity and Conservation 9: 1377-1390, 2000
Ämnen: Övrig skoglig naturvårdsforskning, Skötsel och förvaltning, Sociala aspekter
33 små privata skogsägare intervjuades om deras attityd mot att naturreservat utvidgades på deras mark. De flesta var negativt inställda till att marken blev naturreservat eller buffertzon om de inte blev kompenserade, men med ekonomisk kompensation kunde ca hälften tänka sig att acceptera. Generellt hade äldre skogsägare mark med högre naturvärden, men de ansåg också till högre grad än de yngre att ansvaret för naturvård främst ligger hos staten snarare än hos privata skogsägare.

Doktorsavhandlingar

Management of Oak-Rich Mixed Forests
Jenny Leonardsson
Göteborgs universitet, 2015
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Biobränsle och annat virkesuttag, Buskar, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Denna doktorsavhandling av Jenny Leonardsson rör skötsel av slutna ekrika blandskogar med hjälp av naturvårdsgallring, och är utförd inom ramen för Ekprojektet. Resultaten visar bland annat att naturvårdsgallring leder till en stor ökning av mängden buskar och träd i underväxten, och att ekföryngringen gynnas av gallring och inhägning men att andra, konkurrerande arter gynnas mer.

Effects of facilitation and competition on oak seedlings
Anna M. Jensen
Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp, 2011
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Bete/viltbete, Buskar, Ekar, Föryngring, Ljusinsläpp, Naturvårdsgallring, Skogsdynamik, Skötsel och förvaltning, Träd
Denna doktorsavhandling av Anna Monrad Jensen rör föryngring av ek, och är utförd delvis inom ramen för Ekprojektet. Resultaten visar bland annat att bete på småplantor av ek efter naturvårdsgallring minskar om de växer upp i skyddande buskage, men att den positiva effekten är starkast de första åren efter gallring då konkurrensen från buskar, främst om ljus, blir större ju längre tiden går.

Oak-rich Temperate Forest: Conservation Ecology of Cryptogams and Vascular Plants at Local and Landscape Level
Heidi Paltto
Göteborgs universitet, 2008
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Dödved, Ekar, Landskapsaspekter, Lavar, Mossor, NaturvårdsgallringNaturvårdsintressanta arter, Svampar, Örtartade kärlväxter
Denna doktorsavhandling av Heidi Paltto rör mossor, lavar och örtartade kärlväxter i ekskogar, och är utförd inom ramen för Ekprojektet. Resultaten visar bland annat att lavar och mossor i sluten ekskog är beroende av ett större landskap med omkringliggande lövskog än kärlväxter och vedsvampar, att antalet arter kärlväxter och vedlevande lavar ökar efter försiktig naturvårdsgallring medan vedsvampar minskar, och att antalet signalarter i skogen inte samvarierar med antalet rödlistade arter.

Conservation ecology of forest invertebrates, especially saproxylic beetles, in temperate successional oak-rich forests
Niklas Franc
Göteborgs universitet, 2007
Ämnen: Forskning på Ekprojektets lokaler, Biobränsle och annat virkesuttag, Dödved, Ekar, Landskapsaspekter, Ljusinsläpp, NaturvårdsgallringNaturvårdsintressanta arter, Skalbaggar, Skötsel och förvaltning, Snäckor och sniglar, Svampmyggor
Denna doktorsavhandling av Niklas Franc rör vedlevande skalbaggar i ekrika blandskogar, och är utförd inom ramen för Ekprojektet. Resultaten visar bland annat att artrikedomen vedlevande skalbaggar generellt är högre på eklågor än högstubbar av ek, att mängden dödved och nyckelbiotoper i landskapet är viktigt för artrikedomen hos gruppen, och att ett försiktigt virkesuttag av biobränsle i form av naturvårdsgallring kan gynna både vedlevande skalbaggar kopplade till ek och växtätande skalbaggar.

Sidansvarig: Sven Toresson|Sidan uppdaterades: 2019-04-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?