Kalkalgerna dominerar på klippkuster och finns även på djup där de flesta havsväxter saknas. Trots deras mångfald och globala utbredning är de ofta ignorerande och även när man samlar in exemplar lägger man dem vid sidan utan att bestämma deras identitet. Namnet ‘oidentifierad kalkalg’ förekommer vanligt i den marinbiologiska litteraturen. Kalkalgerna består av flera hundra arter som har olika typer av tillväxt och struktur, särskilda celler till näringsupptag, och komplicerade livscyklar. Dessa karaktärer och de fossil som finns sedan kambrium möjliggör en detaljerad rekonstruktion av deras evolution, vilket kan förklara deras nuvarande utbredning och artsammansättning.
Projektet uppdaterar äldre information sedan Linné och beskriver nya taxa. Målet är att komplettera i första hand vår bild om arterna inom släkten Leptophytum och Mesophyllum i norra jordklotet och i tropikerna. Studierna riktas främst på belägg material från olika herbarier i världen och egna insamlingar från Europa och Karibbien. Typ-exemplar ingår som en väsentlig del i studierna. Exemplar av nybeskrivna arter deponeras i GB herbariet.
De mest uppmärksamma resultat är att två endemiska arter har lokaliserats vid utkanten av isens maximala täckning över Svalbard och Novaja Zemljia. Därmed dessa arters isolering på just dessa lokaler är obestridlig bevis att de har överlevt den senaste glacialtid. Deras närmaste släktingar har större utbredning, eller finns vid isens sydliga periferin i de Brittiska öarna och i Bretagne. Detta tolkas med att isens maximalla täckning över norra Europa ha skapat en naturlig barriär - och srax utanför barriären har vissa (endemiska) arter lyckats överleva. Hypotesen att andra alggrupper kan ha samma biogeografi läggs fram.
PRELIMINARY CHECK-LIST OF SEAWEEDS FROM THE AEGEAN SEA
Antithamnioid alger:
Global uppdatering av släktena Antithamnion (2017), Scagelia (2014) och Scagelothamnion (2016)
Publikationer av Athanasios Athanasiadis (uppdaterad 2017)
Elektroniska publikationer:
